Sida 424
Världsutställningens »clou». Af Nathan Söderblom. Med 6 bilder
400
NATHAN SÖDERBLOM.
HUFVUDINGÅNGEN TII.L LILLA PALATSET.
ren fick en fläck på sitt namn, är 1900 års clou »parisisk», så det räcker! Hade någon lofvat, att Paris skulle kunna uppvisa en ny gata, vackrare än någon förutvarande, Avenue de Champs Elysées och Avenue du Bois de Boulogne möjligen undantagna, skulle man ha skrattat honom midt i ansiktet. Nu synes saken enkel som Columbi ägg. Det första priset i täflan rörande expositionens allmänna anordning tillföll Girault, till hvilken vi få anledning att snart återkomma. Den arkitekt, som kom fram med planen till triumfvägen mellan Champs Elysées och Invalidhotellet, fick endast det andra priset och blef således icke utfö-rare af sitt snillrika förslag. Men hans namn är värdt att bevaras: Eugène Hé-nard.
Det skall då också vara Paris som med sin lediga och pittoreska anläggning kan möjliggöra en sådan kombination. Det fattades icke mycket i att perspektivet kunnat förlängas tvärs öfver Ave-
nue des Champs Elysées samt genom andra hälften af de elyseiska fälten ända till Elyséepalatsets grindar. Men viktigare var, att den nya gatulinjen bildade rät vinkel mot Invalidhotellets framsida. Därför må. 'r ken på en ukväg ärs-öfver Champs ]ysées offras. Den trubbiga vinkeln är dock så stor, att när presidenten, mellan sina bekymmer öfver nationalisternas äfventyrligheter, ger sig tid att kasta en blick genom fönstren fram till den jämna, i solljuset blixtrande strömmen af vagnar i Champs Elysées, såvida träden i hans furstliga trädgård tillåta det, studsar den icke mot en vägg utan föres vidare in i en af de härligaste utsikter någon stad kan uppvisa.
Den räta vinkeln mot »Invaliden» har kräft en annan anordning, en uppoffring om man så vill, hvilken dock i olikhet med den nyssnämnda icke alls märkes. Alexanderbron ligger icke rakt öfver Seinen, utan en smula snedt. Men vi se den ju icke i fågelperspektiv. Äfven för en uppmärksam betraktare på landbacken stör denna omständighet på intet sätt linjernas monumentala lugn och storhet.
Den nya avenyn är snart genomvandrad. Ännu har den allmänna trafiken icke blifvit insläppt. Behaget att vandra i den exotiska växtvärlden mellan de nya palatsens ljusa fasader förhöjes af frånvaron af allt hvad automobiler och andra mindre farliga och mindre bullersamma fortkomstmedel heter. Endast rullstolar skrida fram här och hvar i den ovillkorligt feststämda hopen, som växer därinom gallret utan att trängas.
Vi börja i Champs Elysées, där vi se Nicolasavenyn framåt, öfver Alexanderbron, med Invaliddomen i fonden. Till höger synes närmast det nya stora palatset, där konstutställningen håller hus, och som skall efterträda det rifna Industripalatset såsom plats för den årliga
Källa: Project Runeberg ·