Sida 717
Intryck från Le grand palais des Beaux-Arts. Paris 1900. Af Carl G. Laurin. Med 8 bilder
INTRYCK FRAN LE GRAND PALAIS DES BEAUX-ARTS. PARIS I9OO.
673
öfrigt så ihåliga och tomma som Cyrano de Bergeracs bravader och äfven Brouillets urtråkiga »Deras majestäter kejsaren och kejsarinnan af Ryssland åhöra franska akademiens öfverläggningar om sin ordbok» höra till denna grupp. Den sist nämnda taflan har åtminstone den fördelen att ämnet är hämtadt ur konstnärens samtid, men den är alldeles tröstlöst ledsamt målad. Bland det mest vedervärdiga på hela den franska afdelningen var Bouguereaus taflor. Man tvekar om det är i sin religiösa konst
Laurens. Tiden går fort, och en orättvis glömska breder sig ofta öfver konstverk, som ej blott haft utan äfven ha sin stora betydelse. Fransk historiemålning har i Constants »Les Chérifas» och i Laurens' »Marceau på lit de parade» ett par taflor af bestående värde. — Det är skymning inne i harem, dygnets stora tilldragelse, som skall afbryta den dödande ledsnaden, väntas, härskaren skall komma. På den väldiga divanen halfsofver vaktaren. Dagens sista strålar lysa på divanens mörkröda
den druckne silenus. handteckning af honoré daumier.
eller i sina karamellsöta nakna figurer som han är mest motbjudande. Han nämnes ofta tillsammans med Cabanel, men denne 1860-talets modemålare ligger i konstnärlighet vida öfver den, som tror sig ha upptagit hans mantel.
Det är klart att bland alla de tusentals kvm. väf, som bemålats med alla upptänkliga orgier och ceremonier, det skall finnas åtskilligt ypperligt. Särskildt fäste jag mig vid två taflor, bägge bärande namn som för tjugu år sedan hade högre klang än nu och som redan tidigt nådde sin kulmen, Benjamin Constant och Jean Paul Ord och Bild, g:de årg.
sammet, smärta och finbyggda som antiloper resa sig de unga kvinnorna, på deras bruna kroppar och i deras kolsvarta hår blänka blågröna ädelstenar, och österlandets skimmer ligger öfver taflan. Laurens' tafla gör måhända ett ännu starkare intryck. Liket af den 27-årige franske generalen Marceau ligger på en lit de parade och hälsas med vördnad af de österrikiska generaler, hvilka 1796 förde sina trupper mot den franska republikens armé vid Rhen. Den ståtliga taflan är fri från allt falskt patos och hänförande i färg. Mörk-rödt och grönt äro hufvudfärgerna, och anle-
43
Källa: Project Runeberg ·
