Tillbaka Read Runeberg

Ord och Bild: 1900

Originalsida 76
Originalsida 76
Originalsida 76
Originalsida 77
76–77

Sida 76

Urania och Titan. Af H. Wilhelmsson. Med 5 bilder

H. WILHELMSSON.

72

Venus og Guders Herold bragte dig Ordenes Kunst. —

Hon ställer hans horoskop och därefter sitt eget och slutar med orden; Skjänk, o Venus, din Gunst og ifald som du jeg tör kaldes,

O Ericyna* forund mig Ericina** til Navn.--

Undres dog ikke, fordi jeg breder Himmel og Stjerner

Ud for dit Blik! Ved en Rok veed du jeg

duer kun slet, "Sien ved siden af det, som egner Qvinden, jeg dyrker

Astrologie; derfor er jeg Urania kaldt. Op jeg til Stjernerne seer, og Nativiteter jeg stiller,

Ikke forgjäves mig gav Broder Apollo det Navn.

Med varma ord ber hon här åter, att han skall komma hem, äfven för hennes älskade sons skull. Hon talar om hur stjärnornas ställning båda denne allt godt, och utreder sedan, utan att yttra ett ord om Tycho Brahes öde, hur han af samma stjärnors ställning har alla sina goda och stora sinnesegenskaper, och tillägger, med brinnande fatalistisk visshet om att hennes kärlek till Erich Lange för henne var det enda rätta:

»Månge Brödre jeg har, men ene han mellem alle

Har vor Kjärligheds Vägt veiet og set dens Gehalt,

Han som af Stjernerne ser hvad en Gang vil

hände, måske han Stille har läst i dem, hvad vor Bestemmelse var

Og ej vover at stride mod det, som Stjerner beslutte,

Thi hvor meget har ei Skjäbnen i Kj ärlighed Del!

Skjäbnen Kjärlighed knytter, og Skjäbnen Kjär-

lighed löser, Ikke bestandig har her Rigdom og Födsel en Magt.

---Lev imidlertid vel! Var karsk når atter

du skriver Din Urania til! Elskede Titan, farvel!»

* Ett af Venus' namn.

** Eriks hustru.

Af början i brefvet ser det ut som om Erich Lange haft planer på en längre resa, men det är föga troligt, att han foretog långa färder öfver Alperna, ty i mars 1594 befinner han sig i Cassel, och hans invecklade angelägenheter göra det antagligt, att han aldrig kommit längre. Säkert har han här försökt tillgodogöra sig sina kunskaper i kemi, ty i räkenskaperna för det stora saltsjuderiet i Allendorff" vid Cassel förekommer en anteckning om »Erich Langes m. fl.:s Holz und Steinkohlen Sparkunst», en konst som var af praktisk betydelse, emedan de dåtida salttillverkningsmetoderna togo hårdt på skogarna. Han gör till och med upp kontrakt med en konstmästare, hvilken heligt lofvar att tiga med det som anförtros honom angående saltsjuderiet och »annat». Måhända kan man i detta sista se en hänsyftning på den hemliga svartkonsten, däri Erich Lange påstås ha varit adept. Sophia Brahe talar i sitt bref mångt och mycket om att han sysslar därmed, men direkta bevis därpå existera icke. Han nämnes ej heller bland kemisterna hvarken hos landtgrefven, hertigen af Gottorp, eller hos kejsar Rudolf II i Prag, där sägnen låtit honom dö.

Det ledde till alls ingenting med Erich Langes »Sparkunst» i Allendorff, ty säkert var det allra minst denna konst, som låg för honom. Han hade redan år 1594 åsamkat sig så mycket skuld, att han i Cassel bysattes eller, som det hette, ålades att hålla ett ärligt och ridderligt »einlager», och här förblef han i tre hela år.

Då måste väl underrättelsen om hans svåra ställning ha kommit till hans vänner i Danmark, ty den 11 april 1597 skrifver landtgrefve Moritz till rådet i Cassel, att Tycho Brahe skrifvit till honom, utbedt sig en förteckning på Langes skulder och lofvat åtaga sig dem. Denna

Källa: Project Runeberg ·