Sida 1025
Husbyggnadskonst
27 Sept. 1919
KEMI OCH BERGSVETENSKAP, HÄFT. 9-10
1 13
kunde särskilt under vissa år en betydande vinst erhållas genom en dylik koksverksdrift.
Anledningen till de gynnsamma biproduktspriser, som före kriget i regel erhållits i Sverige, äro att hänföra till
Fig. 4.
de olika fraktsatserna för kol och biprodukter. Kolen äro synnerligen lämpliga för returfrakt på grund a\ sin egenskap av medeltungt massgods, som kan snabbt lastas och lossas. Kolfrakterna voro därför i regelsy nnerligen låga. Koksen däremot betingade nära 50 % högre frakt pågrund av sin egenskap av lätt massgods, — volym vikten är ju endast något mer än hälften av kolens — och tjär- och ammoniakprodukter måste i regel transporteras såsom styckegods med därav betingade högre frakter.
Under kriget ha ju biproduktprisen förskjutit sig på ett för gasverken i ekonomiskt avseende högst ogynnsamt sätt, vilket förhållande delvis torde komma att kvarsta en tid efter kriget. Enligt
mitt förmenande äro likväl de orsaker, som medverka tvll de tidigare, relativt gynnsamma biproduktprisen, av den art, att med stor sannolikhet är framdeles att förvänta en återgång till den ungefärliga prisrelation mellan kol och biprodukter, som rådde före kriget.
På grund av de fördelar, som kunde erhållas genom koksverksdrift, beställdes därför från firman Heinrich Koppers i Essen en kammarugnsanläggning, avsedd för eldning såväl med generatorgas som kolgas.
Kammarugnsanläggningen lörlades intill den nya koloch kokslagerplatsen på sätt framgår av plan och sektion över Värtagasverket (fig. 1 och 2). Vid kammarugnsanläggningens ena ände byggdes ett koltorn innehållande <. 11 behållare dels för okrossade dels för krossade kol. I detta koltorns undre del förlädes kolkrossar samt blandnings och- finmalningsanordningar samt skopverk för transport av det krossade och eventuellt malda kolet till de i koltornets övre del inbyggna behallarna lör kiossade kol.
Avsikten med dessa blandnings- och finmalningsanordningar är att möjliggöra användning av billigare, dåligt koksande kol. blandas sadant kol med ett \äl bakande kol, kan ändock god koks erhållas, men fordras då, att blandningen sker mycket väl och av pulvriserade kol. Även kol med vissa oarter, såsom stor svavelhalt, stor svällningsförmåga, lättsmällt slagg el. dyl. kunna genom inblandning med andra kol göras användbara. Vi hava därför den förhoppningen att genom denna anordning kunna använda vissa kolsorter, vilka äro mindre användbara för andra gasverk och därför svårsålda och billiga. Då kammarugnarna ej få beskickas med däligt koksande kol, \erkställa vi numera prov å kolens bakningsförmaga föi \aije inkommande båtlast.
Från kolbehållarna, som rymma 48 timmars förbrukning, tappas det krossade eller eventuellt finmalda kolet i en fyllnings vagn, rymmande en kammarladdning ellei t i ton kol, vilken vagn passerar en våg före beskickningen. Kamrarnas antal är 46 och varje kammare är 10,9 m lång, 2,7 m hög och 0,435 m bred vid maskinsidan lesp. 0,495 na vid kokssidan. Med maskinsidan betecknas den
Dla iu itta tuqn. ^ijc*lcut
Fig. 5-
sida av ugnsan.äggningen, där utstötningsmaskinen (tig. 3I är uppställd, och kokssidan där kokssläckmngsvagnen (hg. 4) befinner sig.
Efter 24 timmars förgasningstid äro 1 i regel kolen utgasade — olika slag av kol kunna dock fordra olika
Källa: Internet Archive ·
