Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift 1919

Originalsida 1030
Originalsida 1030
Originalsida 1030
Originalsida 1031
1030–1031

Sida 1030

Husbyggnadskonst

TEKNISK TIDSKRIFT

27 Sept. 1919

1 1 8

använda småstyckig och därför mindervärdig koks, varigenom avsevärda besparingar kunna ernås. De murade generatorerna vid retortugnarna måste däremot beskickas med grov koks.

*£s c » 1 c xcc l‘o t .

der närmaste åren komma de hittills vanliga rekuperativa retortugnarna att i stor utsträckning bliva föremål för ombyggnad till regenerativ eldning.

Fig. 11.

Knligt mitt förmenande måste det regenerativa eldningssystemet anses vida överlägset det rekuperativa. I och med de ökade kostnaderna för bränsle bliva dessa företräden i ekonomiskt avseende mera framträdande och tillförsäkra det regenerativa systemet allt större användning

Av ingenjör Ivar Norlin.

Åsgruvetyndigheten ligger inom Getbacks- och Röbergsfälten i Norberg. Malmen utgöres av magnetit, liggande i grönskarn dels såsom fattigare eller rikare impregnationer, dels såsom mera helskäft malm. De malmhaltiga partierna förekomma i större och mindre, oregelbundna körtlar på ett område av 500 meters längd och omkring 100 meters bredd. Vid den dagbrytning, som här påbörjats på fyndigheten, har man tänkt sig, att endast det fyndiga berget skulle uppfordras och det ofyndiga nedstörtas i ett störtschakt för att användas till igensättning vid djupbrytningen.

Schaktanläggningen är beräknad efter en årsproduktion i gruvan av 60 000 ton berg — 200 ton per skift om 8 timmar — varav erhållas 20 % prima malm, 10 % mull (mindre än 25 mm godsstorlek) och 70 % anrikningsgods (godsstorlek mellan 100 och 25 mm)

Från arbetsplatserna lastas det lösbrutna berget i vanliga tunnvagnar av 400 kg:s vikt och 1,4 tons lastningsförmåga — berget beräknas väga 2 ton per kbm löst mått — som framskjutas av en man per vagn till hissarna. I laven tippas tunnvagnarna automatiskt i en ficka av 50 tons rymd, varifrån allt godset av en man manövreras ned i en Blake’s tugg, Morgårdshammar n:r 4, med en käftöppning av 620 x 490 mm. och tuggas ned till en storlek av högst 100 mm. Det sålunda krossade godset jämte mullen, som även går genom tuggen, matas medelst en under tuggen befintlig av tuggmotorn driven matarapparat på ett 400 mm brett transportband, som för godset med en hastighet av 1,4 meter per sek. och i 180 lutning upp till ett skaksåll med 25 mm runda hål, varigenom mullen sållas och faller direkt i mullfickan. Resten matas fram på ett horisontelt 800 mm brett plockband, vars hastighet är 0,3 meter per sek. och på vilket f. n. fyra

ÅSGRUVANS SCHAKTANLÄGGNING NORBERGS GRUVFÄLT.

Fig. 1.

i framtiden. Dettta eldningssystem är givetvis icke användbart enbart vid kammarugnar, utan kan även med lika stor fördel användas vid retortugnar. Jag anser mig därför hava goda skäl för att uttala den förmodan, att un¬

kvinnor plocka prima malm och gråberg, medan anrikningsgodset över ändrullen går till sin ficka. Från resp. fickor, där malmfickan rymmer 50, mullfickan 40, anrikningsfickan 70 och gråbergsfickan 50 ton, transporteras malmen medelst en 0,5 km lång linbana för att lastas

Källa: Internet Archive ·