Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift 1919

Originalsida 744
Originalsida 744
Originalsida 744
Originalsida 745
744–745

Sida 744

Husbyggnadskonst

8

8 Jan. 19]

TEKNISK TIDSKRIFT

direkt inkopplade till ortsnätet, samt dels slutligen den enkla apparatutrustning, som vid 3 000 volt ännu kan användas för ortslinjerna och för anslutning av transportabla tröskmotorer. Vid 3 000 volt kan man nämligen ännu, enligt vad erfarenheten visar, använda sig av knivfrånskiljare och säkerhetsapparater för ortslinjerna utan praktisk olägenhet. Vid t. ex. 6 000 volt torde detta icke vara tillrådligt. Emellertid vill jag framhålla, att valet av spanningen vid ortsnäten intimt sammanhänger med valet av spänning för gårdsnäten samt distributionsradien inom ortsnäten. Använder man 380 volts spänning vid gårdsnäten, så underlättas därigenom en eventuell höjning av spänningen å ortsnäten, därför att antalet ortsstationer minskas. Om det visar sig erforderligt att använda en väsentligt större distributionsradie inom ortsnäten än förut angivna 4 ä 5 km ökas ävenledes de fördelar, som ernås medelst en höjning av spänningen. Jag anser sålunda, att något fullt allmängiltigt omdöme icke kan avgivas beträffande detta spörsmål, och jag vill meddela, att det i vissa specialfall visat sig lämpligt för Vattenfallsstyrelsen

Ar/3 Tomg

Fig. 7. Kostnad och tomgångsförluster för trefas utomhus-oljetransformatorer med skåp och säkerhetsapparater. 50 per.

att med anledning av den rådande bristen på ledningsmateriel tillstyrka användande av högre spänning än 3 000 volt vid ortsnäten. Någon större vinst har emellertid icke ernåtts därigenom.

I fig. 7 visas relativa pris för transformatorer jämte säkerhetsapparater för 3000, 10000 och 20000 Aolt,

ävensom storleken å tomgångsförlusterna. Av dessa kurvor framgår, hurusom den med den högre spänningen förknippade ökningen i kostnad och tomgångsförluster framför allt blir, procentuellt taget, betungande vid de minsta transformatorerna. I kostnadskurvorna har ingen hänsyn tagits till den fördyring av transformatorstationerna, som vid de högre spänningarna kan föranledas därav, att man övergår från den vid 3 000 volt gängse stolptransformatorstationen till den vid högre spänningar mera vanliga inomhusstationen, med ty åtföljande merkostnad för den då erforderliga lilla byggnaden.

Större delen av ortsledningarna hava vid Vattenfallsstyrelsens nät icke högre belastning, än att de med iördel kunna utföras med järn vid användandet av 3 000 voltsspänningen med den utsträckning, som näten pa grund av andra synpunkter erhållit. Koppar användes salunda endast undantagsvis. Detta är naturligtvis ett skäl, varför man kunnat stanna vid 3 000 volt. Vid 1 500 volt måste däramot koppar användas till flertalet ledningar.

Vid stakning av ortsledningarna bör iakttagas, att dess dår så kan ske utan väsentlig merkostnad, bliva så ft lagda, att de kunna användas som baslinjer för tramtii krafttillförsel för fältarbeten såsom plöjning, bevattning m. 1 Distributionsradien bör vid 1 500 volt icke gärna övd stiga 3 å 3 x/2 km. Vid 3 000 volt lönar det sig i 1, geln icke att gå över 5 å 6 km, vid 10000 volt hål man sig i allmänhet inom en distributionsradie av 20 25 km.

Val av spänning för bygdenäten vid tiespänningssystemet.

Vid trespänningssystemet har man redan för flera tillbaka allmänt övergått till 20 000 volt vid nya byg nät. Den rådande bristen på materiel har på senaste på sina håll tvungit till användandet av 40 000 v« Vattenfallsstyrelsen har sålunda ordnat ett stort distri tionssystem i Nänke med denna spänning. Anv ändan av den högre spänningen har i någon mån underläti därav, att tekniken gjort väsentliga framsteg under sista åren ifråga om transformatorer. Tidigare använ ganska allmänt en spänning av 10 000 volt vid bygde ten. Denna spänning visade sig emellertid mycket 0 räcklig i sådana bygder, där kraftförbrukningen has tillväxte, vare sig genom anslutning av industri eller nom ökade borgerliga kraftbehov. Även här gjorde den allmänna regeln gällande, att det var bättre att \ den högre spänningen med hänsyn till möjligheten inom vida gränser kunna öka belastningen. Denna re: giltighet har i eminent grad bevisats vid statens lednir under krigstiden. Vid upprepade tillfällen har det sålu varit nödvändigt att överföra manga 1 oo-tal för att i säga 1 ooo-tal kilowatt energi som nödhjälp at betryi kraftkonsumenter på linjer, som fran början icke \ avsedda därför. Den ökade belastningsförmågan h vissa fall ernåtts genom betydande överbelastning av jen, i andra fall genom relativt enkelt utbyte av kop

ledningen. — Vattenfallsstyrelsen använde före kriget j

ledningar för sådana linjer, där belastningen under 150 å 200 kilowatt, men har sedermera måst tillgripa även för linjer med något högre belastning. Energ lusterna spela emellertid så stor roll i bygdenäten, att icke lönar sig att i längden använda linjer med jan ning för större kraftbelopp än de förstnämnda.

Jämförelse mellan koppar och järn som ledningsmaienal.

I allmänhet kan sägas, att i en kopparledning, fullt utnyttjas, kan kopparen vara minst 7 gånger d; än järn, utan att anläggningskostnaden fördyras ge användande av koppar, och eftersom kopparledni praktiskt taget icke kräver något underhåll, men jäi den måste utbytas efter 10 ä 15 år, lönar det si betala ännu mer än 7 gånger järnets pris för ko Då prisförhållandet mellan koppar och järnlina i all het är sådant, att kopparen icke är mer än c:a 5 gi dyrare än järnlina, reflekterar man naturligtvis icke 1 vid tillgång på koppar använda järn för ledningar större belastning. Enkel tråd av järn bör i allm. icke användas med större tvärsnitt än 12 å 16 k Vid grövre tråd tränger strömmen icke i nämnvärd in i ledningstrådens innersta delar och traden blir ( illa utnyttjad. Erfordras grövre area, bör man därföi järn behövar tillgripas, övergå till flertrådig ledning.

Källa: Internet Archive ·