Sida 324
Veckoupplagan
298
TEKNISK TIDSKRIFT
31 Maj 1919
litet i förhållande till b , bör frostvarning tydligen utfärdas, även om faran för frost är mycket ringa. Är a = b är det likgiltigt om frostvarning utfärdas eller ej. Ar a större än b, bör en praktisk frostvarning aldrig utfärdas.
I allmänhet får, om vi tänka oss ett stort antal fall, värdet på de sammanlagda kostnaderna för skyddsåtgärderna aldrig överskrida det värde som skulle förlorats,
om skyddsåtgärderna aldrig tidtagits. Ar t. ex. a = - b,
finna vi, att skyddsåtgärder böra vidtagas, då sannolikheten för inträffandet är 50 %. 1 allmänhet bör;
S . b o «
— = a ; o = -. 100
100 b
där S är sannolikheten för inträffandet i °0 .
Av tab. 1 finna vi t. ex., att 0111 vid ett visst tillfälle kostnaderna för frostskydd utgöra en tiondel av det riskerade värdet, sä bör skyddsåtgärder vidtagas redan då våta termometern visar lägre än + 6-c7-
Liknande är fallet i fråga om varje prognos, och med avseende på t. ex. de av van Bebber omnämnda tyska stormvarningarna torde den omständigheten, att man anser att stormvarning bör utfärdas även om sannolikheten för storm ej uppgår till 50,%, bidraga till att antalet riktiga prognoser ej är större.
För väderleksförutsägelsernas ordnande föreligga här tvenne möjligheter. Antingen bör den prognos-ställande meteorologen själv äga en ungefärlig uppfattning om förhållandet mellan a och b och rätta varningens utfärdande refter. Här uppstår emellertid den svårigheten, att detta förhållande är synnerligen olika vid olika årstider, för olika delar av landet och beroende av en mängd i de speciella fallen rent tillfälliga omständigheter. Den andra möjligheten, som säkerligen är att föredraga, består i att varningarna utfärdas enligt en viss skala, där en viss formulering av varningen svarar mot en inom vissa gränser bestämd säkerhet för inträffandet. I fråga om frostvarningarna synes det ej stöta på avsevärda hinder att uppställa en dylik skala pä grund av ett vunnet observationsmaterial. Svårare att tillfredsställa äro dessa krav, då det gäller att förutsäga t. ex. sommarregn eller stormarna. Till att börja med måste man här nöja sig med
ungefärliga angivelser. Redan nu ligger t. ex. i beteckningarna: hård kultje, storm, svår storm etc.., eller för för nederbörden: nederbörd på spridda ställen, flerstädes nederbörd, allmän nederbörd etc., en mer eller mindre osäker formulering av den säkerhet, med vilken en stormeller regnprognos är ägnad att slå in. Ju mera vart vetande på dessa områden vidgar, ju önskvärdare är en skarpare bestämning av prognosskalan.
Det är med hänsyn bl. a. till vikten av att känna förhållandet mellan kostnaderna för skyddsåtgärder och riskerat värde, som Meteorologisk-Hydrografiska anstalten detta år vänder sig till ett antal intresserade i olika delar av landet, med anhållan om uppgift å frostskadornas storlek, samt å det största genom frosten riskerade värdet. Ungefärliga uppgifter — på ungefär 20%' när — äro önskvärda även från sådana, som ej direkt blivit anmodade därom.
Det av Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt utsända cirkuläret har följande lydelse:
Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt får härmed anhålla, att ni ville bidraga till insamlandet av material angående frostens förekomst och därför observera och anteckna frostens uppträdande enligt följande skala:
F o ingen frost, inga skador,
F 1 svag frost, men inga skador,
F 2 obetydliga frostskador,
F 3 tämligen stark frost med måttliga skador.
F 4 stark frost med svära skador,
F 5 svag eller stark frost men på grund av årstiden inga skador.
Anm. F 1 angives under vegetationstiden, då frost visserligen förekommit, men ej åstadkommit märkbara skador. F 5 åter enges, då svag eller stark frost förekommit men ej åstadkommit några skador på grund av att vegetationsperioden ej börjat eller i huvudsak avslutats , som t. ex. ofta i början av maj eller slutet av september.
Anstalten vore tacksam jämväl erhålla uppgift på vilka växtslag, som i synnerhet skadats, å den ekonomiska förlust som skadorna orsakat, samt ä största genom frosten riskerade värdet. Observationerna böra utföras under månaderna maj till och med september.
OSCAR WILHELM ODELBERG 75 ÅR.
En av vårts lands mest framstående industrimän, bruksägaren Oscar Wilhelm Odelberg, Gustavsberg, fyllde den 25 dennes 75 år, och med anledning härav torde några rader i Teknisk Tidskrift om honom och hans gärning vara på sin plats.
Wilhelm Odelberg, som är född på egendomen Enskede nära Stockholm, ägnade sig först åt den militära banan. Efter avlagd studentexamen blev han 1863 furir vid Södermanlands regemente samt 1864 underlöjtnant och 1872 löjtnant därstädes. Det blev emellertid icke åt den militära verksamheten utan åt den industriella, som Odelberg skulle komma att ägna sin kraft och förmåga.
Redan 1869 blev han disponent för Gustavsbergs Porslinsfabrik och kan således i år även fira sitt 50-års jubileum såsom ledare för detta företag. 1872 tog han avsked från militärtjänsten för att helt ägna sig åt Gustavsbergs fabrik, vars verksamhet han ännu alltjämt med oförminskad kraft och skicklighet leder.
Gustavsbergs Porslinsfabrik anlades år 1827, men hade till att börja med i likhet med många andra svenska industriföretag rätt stora svårigheter att bekämpa. Först i och med Odelbergs övertagande av ledningen av fabriken började dess egentliga uppsving och utveckling, som ännu alltjämt fortgår. Lika intresserad för den rent tekniska
Källa: Internet Archive ·
