Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift 1919

Originalsida 1453
Originalsida 1453
Originalsida 1452
Originalsida 1453
1452–1453

Sida 1453

Skeppsbyggnadskonst

59

5o April 1919 SKEPPSBYGGN ADSKONST, HÄFT. 4

)Ch varje sådan del har lämnat två provstänger på länglen. Provstängerna äro icke glödgade.

Provningen är utförd av A. -B. Svenska Kullagerfabricens laboratorium och resultaten framgå av följande taoell och diagram, fig. 2.

Jtmattningsprov å svetsiiingsmaterial för Elektriska Svetsnings Aktiebolaget, Göteborg.

Provstyckenas utseende framgår av nedanstående skiss, fig. 1 .

5?. 2

T

< ~ \

2

i

t -

Fig. r. Axelns rotationshastighet = i 400 v/m.

Provst.

Belastning

Antal

varv

A n m.

kg/mm2

ton/CX

1

20

12,9

321 000

Brott vid hålkälen

2

16, s

10,6

5 027 300

Utan brott

2

17,5

11,3

5 570 200

y> »

3

18

1 1,6

492 100

Brott vid hålkälen

4

17

1 1

731 100

» 2 mm från hålkälen

5

15.5

10

988 500

j> 4 » ■» »

6

15

9>7

1 413 100

» 8 » » «

1 7

H

9,°

5 861 700

Utan brot

6

15

9i7

1 803 400

Brott vid hålkälen.

1 Göteborg den 12 april 1919.

AKTIEBOLAGET SVENSKA KULLAGER-FABRIKEN, LABORATORIUM

A. Westgren.

Si • .....

De erhållna värdena äro ojämna, men icke 1 större grad än den ojämnhet, som föreligger då valsat och smitt material provas på samma sätt.

Provstång n:r 2 har körts över 1 1 millioner varv med

Fig. 2.

taget ur övre delen av samma roderpost (part A). Pig. 4 visar, att svetsen bestått provet, men icke sidomaterialet.

Fig. 5 visar en del av skäddstycket (part C) till samma akterstäv. Detta kapades och sammansvetsades på mitten och underkastades s. k. trötthetsprov genom upprepade slag

Fig. 3. Akterstäv, svetsad för Lloyd.

Intyg A? A1 33/

Materialprovningsanstalten

i sammanhang med Chalmersska Institutet i Göteborg

.. t dlXTT. ‘-/- oGV-f

I* sCe^r-2* sTS-C^t-

s-^lsCisC

.O

/T

Sr

*rr\,&m4sn*£

_ 3

/åt

iKi/

.AyA

^ Uj.

Hi

tt-v

LU

Hi

/cx*r A*?

(/

fyr

fyrvH 1

29 y^S.

n>

/93j-

9/?7-ö

/aoo

2/f

/ f 000

Of 9

^ ■Ct+c/t&r*'.

24743

$

m,s

5&.o>

/0 2.S9S

g 000

/9h

*2osso

09.9

jXi*4.C ■^t^sÅsCLt/s

Bilden, fig. 3, visar en akterstäv, som avkapats på två ställen och sedan sammansvetsats. Nedre delen av roderposten (part B) är efter svetsningen kluven mitt itu, ena halvan härav är underkastad brytningsprov. Jämförelsestycket härtill är taget ur roderpostens högre upp belägna del (part A).

Resultatet åskådliggöres av vidstående intyg, tab. 2.

1 Ur den andra halvan av den svetsade roderposten (part ■ B) är uttaget bl. a. vridningsprov. Jämförande prov är

M ATERI AL PROVN I NGSANST ALT E N .

CHALMERSKA INSTITUTET. GÖTtBORG 2. A / 9/0

.vji?. -A*-' /

Tab. 2. Provningsresultat.

på diametrala sidor medelst en hejare om 1 305 kg, tills stycket brast. Begynnelsen till brott har skett i svetsen, (fig. 6), vilket är helt naturligt, emedan materialet utan slagsko komprimerats av de upprepade slagen. Brottet

I

Källa: Internet Archive ·