Sida 874
Husbyggnadskonst
U38
TEKNISK TIDSKRIFT
30 Okt. 1919
ningström. Den andra hälften går förbi jordslutningspunkten och möjliggör upprätthållandet av strömstyrkan i den störda fasen (fig. 7).
Anslutes samma transformator till samlingsskenorna ernås i princip samma verkan. id jordslutning åtgår ena
hälften av de från transformatorn utgående strömmarna till täckandet av den erforderliga högre laddningsströmmen, under det att den andra hälften ersätter den uteblivna laddningsströmmen i den jordslutna fasen.
Generatorerna bli i varje fall icke berörda av någon som helst kapacitiv belastningsförändring. Härigenom försvinna de eljes därmed förenade följdfenomenen såsom kapacitiv spänningsstegring, osymmetri i spänningstri ängeln, utvecklandet av övertoner och deras överspänningar.
Under den på föredraget följande diskussionen fördes frågan om frånkoppling av jordslutna linjer på tal. Härtill kunna i detta sammanhang tre kopplingar användas.
Enligt den första finnes mellan neutralpunkt och jord ett ohmskt motstånd med strömställare, som inkopplar motståndet automatiskt först ifall jordslutningen varar längre tid. För denua inkoppling användes ett vanligt maximaltidrelä i spolens jordledning eller ett spänningsrelä, anslutet till en spänningstransformator mellan neutralpunkt och jord. Strömmen genom motståndet åstadkommer frånkoppling av den ielaktiga linjen genom den kända asymmetrikopplingen av tre strömtransformatorer. Sedan jordslutningen på detta sätt avlägsnats, löser ett nollströms- eller nollspänningsrelä åter ut strörnställaren till motståndet.
Enligt den andra kopplingen ligger ett induktionsfritt motstånd i serie med spolen, så att motståndets spänning på grund av spolens ström uppgår till 10—45 % av fasspänningen. Normalt är detta motstånd kortslutet av en strömställare. Vid långvariga jordslutningar löser ett maximaltidrelä i spolens jordledning ut denna strömställare. Utom restströmmen uppträder således i jordslutningens strömkrets en effektström a\ IO— 40 % av jordslutningsströmmen, under det att den induktiva komposanten och därmed avstämningen knappast ändras [med xo % vid 45 % motstånd]. I likhet med föregående åstadkommer effektkomposanten i jordslutningskretsen felets frånkoppling.
I en tredje koppling kan restströmmen själv användas vid frånkopplingen. Ett wattmeterrelä upptager den i asymmetrikopplingen från belastningsströmmen skilda restströmmen, vilken i reläet samverkar med den transformerade nollpunktspänningen. Då restströmmen är i fas med denna spänning (den jordslutna fasens) erbjuder anordningen en ytterst tillförlitlig frånkoppling och påverkar framför allt icke de effekt lösa komposanter i asymmetrikopplingen, vilka vid jordslutning förekomma i alla ledningar.
KUNGL. TEKNISKA HÖGSKOLANS ELEKTROTEKNISKA INSTITUT.
Av professor K. Walhn.
(Forts. fr. sid. 127.)
Laboratoriernas utrustning.
der samt att förskaffa honom erforderlig vana att utföra
och överblicka mer eller mindre invecklade kopplingsanordningar, för att sedermera övergå till mera krävande uppgifter tillhörande den teoretiska elektricitetsläran eller elektroteknikens speciella grenar.
För laboratorierna i mätteknik an-
* *• ' s -JT7- y
i vändas två större salar, den ena huvudsakligen för likströms- den andra F för växelströmsmätningar. I dessa få
de studerande även utföra en del tilllämpningsövningar tillhörande den teoretiska elektricitetsläran. Övningar eller mera ingående arbeten tillhörande området telegrafi och telefoni förläggas däremot i regeln till svagströmslaboratoriet och laboratoriet för radiotelegrafi.
Arbetsplatserna utgöras av dels flyttbara bord av 1,5 m. längd och dels konsolbord, anbragta å fönsterpelarna och vissa andra platser. A den yttre långväggen i likströmslaboratoriet äro uppställda spegelgalvanometrar av olika slag, i allmänhet försedda med fasta anordningar för objektiv eller subjektiv avläsning, (fig. 7).
Apparatanordningen består dels av de vanliga apparaterna för uppmätning
Likströmslaboratoriet.
1. Laboratorierna för mätteknik och teoretisk elektncitetslära.
De övningar, som förekomma på dessa laboratorier, ha i första hand till ändamål att göra den studerande förtrogen med olika slag av mätinstrument och mätmeto¬
Fig. 7-
Källa: Internet Archive ·
