Teknisk tidskrift 1919

i Mars 1919 VECKOUPPLAGAN, HÅFT. 9

95

Under tonerna av Händeis Largo började så kistan att sakta sjunka och var med sin vackra kransbeklädnad — varibland föreningens — snart icke mer synlig; och sedan gravöppningen åter täckts, var det som om punkt hade satts efter Gottfried Bobergs jordiska saga. Den vackra, stämningsfulla akten var slut.

Bland kransarna märktes: Från Svenska Teknologföreningen, Svenska Teknologföreningens medlemmar i Alby, 1889 — 92 — 93 års teknologer, Gottfrid Rystedt, Agi Lindegren, John Ohlsson, Erik Oldenburg, R. Looström, G. Seijmer, Oscar Rystedt m. fl.

Påföljande dag, som ingick med strålande vinterväder, blev Gottfried Bobergs aska, innesluten i urna av tälj sten,

"

nedsatt i Svenska Teknologföreningens å fvorra begravningsplatsen belägna grav, varuti förut vilar stoftet av professorerna Clemens Ullgren och Hjalmar Holmgren, med vilkas vördade namn Bobergs alltså kommer att förenas.

Till gravsättningen hade infunnit sig Gottfrieds närmaste: broder, systrar och syskonbarn, ävensom två av Teknologföreningens tjänstemän och ingenjör John Ohlsson.

w V

Begravningen har skett pa Svenska Teknologföreningens bekostnad såsom en sista gärd av tacksamhet för Bobergs mångåriga trofasta och fruktbringande arbete till föreningens gagn och för att hedra hans minne. T. B.

VERTIKALCIRKULATIONENS HYGIENISKA BETYDELSE OCH NÅGRA DÄRMED

SAMMANHÄNGANDE FRÅGOR.

Föredrag vid Geofysikerkongressen i Göteborg 1918 av K/as Sondén.

Ämnet rör sig på ett gränsområde samt erbjuder därför de svårigheter, vilka pläga utmärka sådana. Det gäller här — såsom rubriken angiver — ett hygieniskt spörsmål, som även står i mycket nära samband med flere av dräneringsteknikens viktigare frågor. Men till dess förstående kräves en del kunskaper inom hvdrografien, vilkens väsentliga sanningar vi dock här torde få anse bekanta utan att referera dem eller deras källor. I många avseenden äro synpunkterna gemensamma för hygieniska intressen och fiskeriintressen.

Ämnet skulle närmare kunna specificeras sålunda, att det avser studium av vertikalcirkulationens inflytande på ett vattens s. k. självrening.

Det må därför erinras något rörande de processer, vilka pläga sammanfattas under benämningen: vattens självrening. -

Tänka vi oss till en början en flod, uti vilken orent vatten — kloakvatten — utrinner, finna vi en av kloakvattenmängden betingad förorening av flodvattnet. Tillkomma ytterligare nya myckenheter kloakvatten längre ned i flodens lopp, skulle föroreningarna ackumuleras, om ej vissa processer komme föroreningsämnena att »försvinna» ur vattnet.

Dessa processer äro sedimentering av olösta partiklar samt dekomposition av både lösta och olösta (reduktionscch oxidationsprocesser).

Verksamma äro härvid organismer: högre och lägre, närmast de sistnämnda. Och genom dem åstadkommes en sådan förändring i vattendraget, att det — vad angår s. k. organiska inblandningar — så småningom kan bliva lika rent som före mottagandet av orent tillflöde.

Tydligt är, att proportionen mellan flodvatten och kloakvatten härvid spelar stor roll; en liten å eller bäck tål naturligvis ej sådan myckenhet orent tillflöde som en mäktig älv. Och på grund av erfarenheten kan man t. o. m. i viss mån bedöma, huru mycket kloakvatten som (utan föregående artificiell rening) kan utsläppas i ett visst vattendrag med känd vattenomsättning.

Detta, då det gäller rinnande vatten, vars omsättning är åtminstone tillnärmelsevis beräknelig på grund av relativt enkla mätningar eller uppskattningar.

Väsentligt svårare ställer sig problemet i fråga om föro¬

rening av en sjö eller en havsvik. Att här erhålla en föreställning om den myckenhet vatten, som får känning av föroreningen, är ganska svårt, stundom omöjligt. Likaså är det svart nog att behärska de faktorer, som härvid äro verksamma vid självreningsprocesserna av det förorenade vattnet.

I efterföljande diagram använda beteckningar:

Havssalt

= » = Svavelväte ttttttt Temperatur J betecknar Colititer

Slussen

O fiarssa/fJAo / 2 3 4 S

Som bekant äro dessa processer — i den mån de ej äro av rent mekanisk art såsom sedimentering eller utspädning — väsentligen av två slag: antingen anaeroba eller aeroba, allt eftersom de ske utan eller vid närvaro av fritt syre;