Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift 1919

Originalsida 804
Originalsida 804
Originalsida 804
Originalsida 805
804–805

Sida 804

Husbyggnadskonst

68

TEKNISK TIDSKRIFT

2 April 1919

stora hastigheter lätt obalansering, varför de ännu ej fått någon större användning.

Vid generatorer för direkt koppling till ångturbiner äro de varvtal, som ernås med nyssnämnda ökning av lame 11- talet, dock ej tillräckligt höga och man tillgriper då spe* ciella konstruktioner och speciellt material, varigenom ankarets periferihastighet kan ökas till 70 å 80 m/s och strömsamlarens till 40 å 50 m/s. Av dylika konstruktioner finnas utförda en hel del med mer eller mindre tillfredsställande driftsäkerhet; de bliva även avsevärt dyrare än normala konstruktioner. Sedan det på senare år lyckats konstruera kuggväxlar även för stora efifektbelopp och hastigheter användes emellertid allt oftare detta medel att åstadkomma lägre varvtal, som bättre lämpa sig för en ekonomisk och driftsäker likströmsgenerator än vad turbi nhjulens höga varvtal göra.

Gången för beräkningen av dimensionerna för en likströmsmaskin med given effekt och spänning blir: först

en uppskattning av ankardiametern enligt (12), därefter av längden enligt (11) och vidare val av poltal och i samband därmed varvtal — hela tiden under hänsyntagande till befintliga modeller eller på förhand bestämda och ur fabrikationssynpunkt lämpliga serier av diametrar, längder och poltal. Därefter följer den närmare dimensioneringen av ankarlindning, strömsamlare, kommuteringsoch shuntlindning. Visar sig svårigheter att erhålla lämpliga dimensioner, har man att taga i övervägande, om det är fördelaktigare att dela upp effekten på två eller flera maskiner.

Här såsom vid alla tekniska problem äro en mängd lösningar möjliga och det som i sista hand är avgörande mellan dessa, är pris och verkningsgrad (anläggningsoch driftkostnader sett från köparens sida), varvid man visserligen har en god hjälp i den omständigheten, att vid ändringar i dimensionerna inom vissa gränser är motsvarande ändring i priset relativt liten.

NÅGRA MODERNA FYSIKALISKA MÄTINSTRUMENT.

Föredrag vid Fysiska Föreningens i Lund sammanträde den 1 mars 1919 av fil. lic. IV, Stenström.

Här i landet tillverkades före kriget ytterst få fysikaliska apparater och instrument. Nästan allt vad vi behövde i den vägen importerades utifrån och huvudsakligen från Tyskland. Under krigsåren har detta förhållande gjort sig kännbart på ett högst obehagligt sätt. Det blev nämligen så småningom helt enkelt omöjligt att anskaffa nödiga instrument. Det var under sådana förhållanden, som A. -B. Vetenskapliga Instrument startades i Lund för att i törsta hand tillgodose universitetsinstitutionernas behov på detta område och därnäst i så stor utsträckning som möjligt mottaga beställningar från andra håll. Bland annat har en hel del mätinstrument tillverkats. Några av dessa hava utförts efter gamla mönster, men de flesta äro helt eller delvis nykonstruerade, och det är några av de senare, som här skall beskrivas.

Det är huvudsakligen elektriska instrument det rör sig om, och jag skall börja med en strängelektrometer.

Av elektrometrar finns det ju många varierande typer, och man har numera lyckats prässa upp känsligheten oerhört. Så har t. ex. fil. lic. G. Ising vid användandet av en strängelektrometer, som han själv konstruerat, arbetat med en känslighet av 11,000 skaldelar per volt1; och G. Hofifmann (Königsberg) har konstruerat en duant-elektrometer med en mängdkänslighet av 350 elementarkvanta per mm och som tillåter uppmätning av en ström på en elektron per sek.2 De mest använda instrumenten, då det gäller att komma upp till stor känslighet, äro ju annars sedan gammalt kvadrantelektrometrarna. Emellertid äro alla dessa instrument med högt uppdriven känslighet synnerligen besvärliga att handskas med och böra naturligtvis ej användas, då man kan nöja sig med mindre känslighet. I dylika fall äro enklare strängelektrometrar, t. ex. sadana som tillverkas av Vet. Instr., de mest behändiga man kan välja. De äro lätta att transportera, hava liten kapacitet och kort inställningstid samt äro lätta att in-

1 Gustaf Ising; Undersökningar rörande Elektrometrar 1. Gleerupska förl. 19 17.

* Ann. d. Ph. 42. 1913, sid. 1196 och 52, 1917, sid. 665.

justera. Känsligheten kan lätt varieras och kan utan olägenhet drivas upp till ett par hundra skaldelar per volt vid 100 gångers förstoring.

Det karakteristiska för dessa instrument är, att en tunn ledande tråd sitter utspänd mellan två metalleggar inne i en metallåda, från vilken såväl den förra som de senare

Fig. 1. Strängelektrometer.

äro isolerade. Mätningsmetoderna äro de samma som vid kvadrantelektrometern, varvid strängen motsvarar nålen och eggarna kvadrantparen. Utslagen av strängen avläses medelst mikroskop och äro inom vida gränser direkt proportionella mot potentialdifferenserna. Som hjälpspännings-

Källa: Internet Archive ·