Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift 1919

Originalsida 1267
Originalsida 1267
Originalsida 1266
Originalsida 1267
1266–1267

Sida 1267

Mekanik

1 4 Maj 1919

MEKANIK, HAFT. 5

79

längdvariationer under gång. Ett gott lim är också vanligt draglim, vars egenskaper dock kunna höjas genom tillsättande av benzin i förhållandet 1: 8. Benzinet får ej gärna hava större spec. vikt än 0,69 — 0,70, enär det annars lätt fördärvar limmet. 1 England och Amerika användes ett slags remcement, vars egenskaper äro mycket goda.

l)e syremmar, som användas till ovannämnda skarv, böra vara av råhud med en seghet betydligt större än remmens. Dels skall ju syrremmen kunna trädas genom hålen och sedan följa remmen i dess böjningsrörelser, men dels skall den också förhindra, att om skarven börjar spricka upp, detta sker på en enda gång.

Eör framställning av fasningen av själva remändarna bör helst särskild maskin användas, enär det är ytterst viktigt, att ytorna, som skola limmas, äro fullkomligt släta. I fig. 23, som visar ett hörn av remslagningsrummet hos Aktiebolaget Svenska Kullagerfabriken, är till höger en remfasningsmaskin synlig. Densamma är tillverkad av Cillissen & Pappert i Aachen.

2. Syremsydda skarvar.

På de ställen, där det icke går att begagna sig av en ändlös rem, måste man använda en skarv, som är lätt att öppna. De två skarvar med ändarna stumt emot varandra, som äro återgivna till vänster i fig. 3 a och 3 b, torde vara de, som vanligast man får se i svenska verkstäder. Dessa skarvar ge ej en så jämn gång som den förut omnämnda limmade skarven, enär stötar uppstå genom de på remmens löpsida liggande delarna av syremmen. Där det är fråga om en mycket jämn kraftöverföring, såsom , vid elektriska drift, duga dessa skarvar alltså ej. På grund av de enkla medel, varmed de kunna framställas, och den relativa lätthet, med vilken skarvarna kunna öppnas, äro de mycket omtyckta, men böra dock såvitt möjligt utbytas mot endera av de båda yttersta i fig. 3 c avbildade ståltrådsskarvarna, som erbjuda större fördelar.

spiralskarvningsmaskin, tillverkad av Peerless Belt Lacing Machine Co., Philadelphia. Själva sammanfogningen av remändarna medelst en kopplingstråd av råhud är ju också en mycket enkel sak.

Fig. 4.

På sådana ställen där remmen går lodrätt, såsom mellan taktransmission och arbetsmaskin, och där den nödvändiga pressningen mot remskivorna endast kan åstadkommas genom att hålla remmen hårt spänd, är denna skarv mycket lämplig på grund av de stora möjligheter man har att lätt åstadkomma en förkortning av densamma. Vid rationell remdrift begagnar man sig nämligen av skarvbitar i standardlängder, vilka man från början, när remmen är ny, insätter i densamma och allt efter som remmen förlänger sig, utbyter mot kortare. I fig. 4 äro några dylika skarvbitar visade.

En nackdel är att ovannämnda skarvar gärna vilja slira, när remmen löper på mycket små skivor. Nämnda nackdel saknas emellertid hos den mellersta skarven i fig. 3 c beskriven här nedan.

Tabell II.

Brottbelastning

Förlängning

Total .

Kg-

I % av oskarvad

rem

Mätt å skarvens totala längd

1 % av mätlängden

A n m.

Ej skarvad rem .

Enbart limmad skarv .

Limmad och syremsydd skarv .

Syremsydd skarv med hålen i Zig-Zag Syremsydd skarv med hålen i linje....

Jacksons spiralskarv .

Svensk patentskarv .

Webbs remlås .

Bristol Zig-Zag remlås .

Greenes patent remfästen .

I Järnplatta och skruvar .

Ii 3. Ståltrådsskat var.

1 440

100

28,5

17,7

940

65

20,5

1 2,6

1 150

80

34,3

2 1,8

660

46

20,7

31,7

55o

38

14,4

23,2

800

56

6,2

14-3

625

44

9,2

1 3,«

790

55

4,1

9,°

850

59

4>3

9,8

400

28

5,o

14,7

800

56

7,i

8,8

4-

Förlängningen mätt på samma längd som för den limmade skarven.

Brast tvärt av.

Brast tvärt av.

Syrremmen brast.

Syremmen brast.

Spiralen skar sönder lädret.

Nitar och hakar lossnade.

Hakarna lossnade.

Lädret brast invid hakarna.

Hakarna gledo genom hålen.

Lädret brast invid nitarna.

Svensk patentskarv.

' Dessa skarvar, som efter sina uppfinnare kallas Webbs remlås, och Jacksons spiraler, äro framställda av krokar resp. spiraler av ståltråd, och komma de mycket nära den limmade och sydda skarven i fråga om en jämn gång. På några minuter kunna dessa skarvar framställas i de båda enkla och billiga skarvningsmaskiner, vilka töras i ! marknaden av de flesta maskinfirmor. 1 fig. 24 är visat | en avbildning av en sådan, där maskinen i mitten är en

Denna är av en konstruktion, där de båda remändarna, liksom vid de föregående skarvarna, äro förenade medelst en råhudspinne, men som framför dessa har den fördelen, att remmens löpsida lämnas praktiskt taget hel, emedan låset ligger fastnitat på yttersidan. Vid sådan drift, där remmens båda sidor hava att löpa emot remskivor, kan den dock ej komma ifråga.

*

I

)

Källa: Internet Archive ·