Teknisk tidskrift 1919

4°

TEKNISK TIDSKRIFT

2 6 Mars 1919

jag ej tager mera hänsyn härtill än att utgå itrån att den kraft som accelerade systemet uppgick till 150 kg.

Lin vikten </ uppgick till 2,2 kg/m.

För första perioden gälla nu följande värden å k och c-.

r 150 .1/ 5 150

0,020.

q_

M ”5 150

0,0004 3

Fig. 4-

och med dessa värden, insatta erhålla ekv. 8, 9, 7 och r 1 nedanstående form.

■t = 4^,4 \ * 1 >99 + 7)1 — 68,2 ;

v = 0,0207 \A2 + 1 36>4 s’i

t — 1 1 1 log (s + 68,2 + \Js'2 + i36>4 ~s) — 204,3; J'= 0,00043 + 0,029;

Fig. 5.

Bättre överblick erhålles om väg- hastighets-, väg- tidsoch väg- accelerationskurvorna uppritas, varför å fig. 4, 5 och 6 dessa kurvor äro uppritade med tillhjälp av de tre sista av ovanstående ekv.

Av särskilt intresse är hastighetskurvan I fig. 4, som visar att om bromsspaken fått vara orubbad skulle hastig¬

heten ej uppgått till mer än 2,7 m när hissen kommit till 78 m nedanför lavbron, och hade hissen fått fortsätta till schaktets botten liggande 280 m djupt skulle hastigheten då hava uppgått till 7 m/sek. Detta är samma hastighet som uppnås vid fritt fall från 2,5 m;s höjd, och skulle ej hava varit dödande för de i hissen befintliga om de stått med böjda knän.

Perioden varar 5” och den väg hissen tillryggal ägger beräknas enl. ekv. 4.

s = 68,2 (b~0å 0,1035 — 1) = 0,35 m.

Hissens hastighet vid periodens slut beräknas ur ekv. 5.

v = 1,41 ©in 0,1035 = 0,15 m/sek.

A samtliga kurvor är periodens slut angiven med a.

Andra perioden.

Den massa hänförd till linan, som under denna period är i rörelse är lika stor som under den första eller 5 150 kg. sek.2 m

förut eller 2,2 kg/m.

och likaså har linvikten <j samma värde som

ss ds *

t iz

Fig. 6.

Kraften P däremot har undergått förändring. Om spelstyraren hade fört spaken åt rätt håll skulle givetvis bromskraften hava ökats och P blivit mindre än i förra fallet. Hastighetskurvan å fig. 4 hade då kommit att ligga under den förra kurvan, och vi skulle således ej hava kunnat komma upp i en för motorn farlig hastighet, ty max-hastigheten har ej med mer än 50 % kunnat överskrida motorns normala hastighet. Först om man utgår ifrån att spelstyraren lossar på bromsen, och låter hissen fritt falla kan man komma upp i farliga hastigheter.

Under denna förutsättning blir den kraft P som kan verka accelerande på den i rörelse varande massan 1 443 X schaktets och spelets sammanlagda verkningsgrad, vilken man brukar antaga uppgå till max 80 %. P blir då

1 443 x 0,80 = 1 154,4 kg.

Med dessa värden å P, M och y blir

7 P </

0,224 samt c - =- = 0,00034;

M

och ekv. 8, 9, 7 och 1 1 bliva

* = 54 V 147 + v* — 656; 0,0185 \s- + 1 312 a;