Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift 1919

Originalsida 1666
Originalsida 1666
Originalsida 1666
Originalsida 1667
1666–1667

Sida 1666

Väg- och vattenbyggnadskonst

66

TEKNISK TIDSKRIFT

16 April 1919

och jämn ballastning klockans verksamma totalvikt, som synes av sista diagrammet. Denna vikt nedgår vid h. v. y. -f- 10,90 till endast c:a 23 ton. För stabilitet mot vind och påtörningar fordras ju alltid en viss tyngd, och har detta minimivärde ansetts tillräckligt och lämpligt.

utan hjälp av klocka. Lyftskruvarna hava 60 mm kärndiameter samt 17 mm stigning; de vila upptill i kullager; muttrarna äro av metall. Som lyftmotor användes en elektrisk motor på 30 hkr, 750 varv/min. Lyfthastigheten är c:a 1 dm pr minut. Skruvarna och hängjärnen bära endast under höjning och sänkning, varvid vattnet i tankarna skall vara fullt uttappat. I viloläge stöda bärbalkarna mot stativen och dessa uppkilas med träkilar mot ställningarna. Klockans längdförflyttning sker med hjälp av handspel och vanlig baxning och tager flyttningen av 10 m, d. v. s. en sektion av klockans längd, c:a 20 min. Tiden för en flyttning, omfattande höjning, körning 10 m samt sänkning, går till cirka 1 timma; inklusive uttappning av barlastvattnet samt återpumpning av detsamma åtgår i allmänhet c:a 2 timmar.

Arbetet utföres, som av det föregående torde framgå i 10 m långa kajsektioner, mellan vilka en c:a 0,5 m bred öppning kvarstår för sidoformarna och klockans sidovägg; denna öppning igenfylles sedermera med betong gjuten i öppet vatten, varvid även sektionerna hoparmeras.

Fig. 10. Interiör av klockan: läggning av träplattform för betonggjutning. Till höger synas betongsponterna ; längst upp till höger betongslussens nedre öppning. Landgångar

med viike hänga i stag från taket.

Å klockans utsida finnas vidare vattenståndsrör för avläsande av vattenståndet i tankarna, varjämte »slussvakten» till ledning har en tabell, angivande mot varandra svarande luft- och vattentryck.

Tryckluftens framställande. Då arbetstrycket ej uppgår till mer än 1,5 m vattenpelare, har en vanlig kompressor ej befunnits lämplig utan har för tryckalstringen valts en Jaegers kapselblåsmaskin, driven av en 6 hkr elektrisk motor — det hela är monterat på klockan direkt intill personslussen. Biåsmaskinen ger 10 m8 luft i min., har skyddshuv av ståltrådsnät vid intaget, avstängningsventil för att hindra läckning bakåt samt är försedd med säkerhetsventil. Då maskinen först visade sig bullra väl starkt, har en ljuddämpare av trä uppsatts inne i klockan i form av ett perforerat trattrör, gående genom en sluten låda.

Biåsmaskinen behöver endast gå J/4 å x/5 av arbetstiden, i korta arbetsperioder med längre mellanrum; luften omsättes c:a 2 gånger i timmen.

Då såväl vattenpump som biåsmaskin monterats intill slussen, kan »slussvakten» såväl sköta maskindriften som övervaka slussningen.

Klockans lyflhöjd är 1,5 m, så att underkanten kan höjas från -f- 9,40 till + 10,90, varvid klockan i höjt läge går fri över den del av betongkroppen, som gjutes inuti klockan. Denna lyfthöjd utnyttjas naturligtvis ej alltid; betonggjutningen har brukat avslutas något över medelvatten och övre delen av betongen gjutits över vatten

Angående driftens ordnande vill jag nämna följande: de arbeten, som hittills utförts med hjälp av klockan, hava uppdelats i två omgångar:

1) timmermän utlägga botten och sätta sidoformar för betonggjutningen (fig. 10), varjämte betongsponten nedskrotas till lämplig höjd och dess järn inbockas; detta arbete tager för ett 10 m:s fack 2 st. 9-timmars skift med 7 timmermän och lika många grovarbetare;

2) betongarbetarna inlägga järnarmeringen och utföra betoneringen för ett fack likaledes på 2 st. 9-timmars

Fig. 11. Klockan under pågående betonggiutning. Hitom klockan står den körbara kranen för upphissning av betong. I vattnet synas formar för betongkroppen uppsatta.

skift, varvid murare samtidigt inlägga understa stenskiftet i kajmuren.

Arbetet har i regel ordnats så, att timmermännen arbeta 1 vecka på dag- och nattskift och medhinna då

Källa: Internet Archive ·