Sida 1667
Väg- och vattenbyggnadskonst
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST, HÄFT. 4
4 ä 5 fack (då cn del andra arbeten även måste medhinnas under tiden) och följande vecka gå betongarbetarna likaledes å skift på samma sträcka; på så sätt fås visserligen 2 flyttningar av klockan för varje sektion och en flyttning av klockan pr dygn, vilken dock i regel medhinnes mellan skiften. Olägenheten och svårigheterna vid tillfälliga avbrott att låta timmermän och betongarbetare på skiftarbete växla i gång pr dygn undvikes därigenom, och har detta arbetssätt visat sig lämpligt. Under loppet av en vecka flyttas klockan alltså c:a 50 m framåt för uppsättning av formar och under följande vecka so m tillbaka för betonggjutning.
Materialtillförsel in. in. Materialet till en sektion upplägges i regel före klockans inställning pa sin plats, såsom exempelvis virket till formarna \ sedan formen gjoits färdig och klockan flyttats, utläggas på formen de färdigbockade armeringsjärnen, stenen m. m. När sedan klockan för andra gången inställes på sin plats, monteras järnen och stenen inmuras samtidigt som gjutningen pågår. Mindre föremål införas lätt genom personslussen oc h större dylika, såsom långa järn e. d., som behövas under
arbetets gång, införas lätt under klockans kant. betongen blandas utanför klockan, i pråm, dit betongmaterialierna framföras likaledes å pråm; den färdigblandade betongen hissas upp till betongslussen å klockans överdäck medelst en särskilt byggd svängbar elektrisk kran, gående pa travers å samma ställningsspår som pålkranarna och klockan.
Fig. 1 1 visar klockan under gjutning av en kajsektion ; hitom klockan synas formarna till 3 sektioner jämte de avskrotade betongsponternas uppstickande järn.
Härmed har redogjorts för det viktigaste rörande klockans konstruktion och arbetssätt, och skall jag endast som avslutning av detta meddelande tillägga följande. Klockans konstruktion är i sin helhet uppgjord av Göteborgs Hamnstyrelses nybyggnadsavdelning enligt förslag av författaren samt detaljkonstruerad och beräknad av Hamnstyrelsens konstruktör, civilingenjör Sven Hultin.
Själva järnkonstruktionen till klockan är tillverkad av Borås Mek. Verkstad, under det att övriga arbeten, stativändring, tillverkning av slussar och ventiler samt lyftrnaskineriet m. m., äro utförda å Ilamnstyrelsens reparationsverkstad.
SK IUVSPÄNNING AR 1 ETT AV NORMALTRYCK OCH BÖJANDE MOMEN1
ÅVERKAT, ARMERAT BETONGPRISMA.
Av ingenjör N. Roy en , Stockholm.
Om en viss sektion If — If av ett med avseende på böjningsytan symmetriskt, armerat betongprisma (figur i åverkas av transversalkraften Q och normalkraften N, äi som bekant skjuvspänningen i horisontalsnittet ( x G för det fall att N verkar emellan kärnpunkterna
i vilken ekvation bx är tvärsnittets bredd vid C, Ci ,
I — tröghetsmomentet för hela sektionen i avseende på tyngdaxeln och Sx = statiska momentet i avseende på tyngdaxeln för den ovanför (ellei nedanföt) G G belägna delen av sektionen.
Vid homogent material erhålles för r , samma uttryck som ovan även för det fall att normalkraften verkar utanför kärnvidden.
Ar materialet däremot icke homogent, blir neutralaxelns läge beroende av läget för normalkraften och varierar därför från sektion till sektion, om transversalkrafter förefinnas och böjningsmomentet således icke är konstant. Detta sistnämnda fall skall i det följande göras till föremål för behandling.
Betecknar för vertikalsnittet Bl — d>\ (figur i):
/ sektionens tröghetsmoment i avseende på neutralaxeln, V statiska momentet i avseende på neutralaxeln föi bärsnittets verksamma yta,
n avståndet i vinkelrät led från normalkraftens .Y verkningslinje till neutralaxeln och
betongpåkänningen på avståndet .v från neutralaxeln, erhållas de båda jämviktsekvationerna
N =
Na,
Ox
X
I
(2)
Ur ekvationerna (2) fås
a
1
I
S
(3)
På grundval av denna ekvation (3) kan neutralaxelns läge bestämmas för enklare sektionsformer på analytisk och för mera invecklade sektionsformer på grafisk väg enligt metoder, som finnas angivna i t. ex. »Der Eisenbetonbau» av Mörsc h.
Det allmänna uttrycket för skjuvspänningen r, kan på nedan angivna sätt härledas vid utgång från den grafiska bestämningen av läget för neutralaxeln. Indelas twir
snittet B _ B genom med neutralaxeln parallella lmjer 1
ytelement, och betecknas härvid betongytelementen generellt med Få, järnareorna med ly och förhållandet mellan elasticitetsmodulerna för järn och för betong utsatt 01 tryck med 11 samt uppritas med det godtyckliga polavståndet H en linpolygon DRLKG på ytelementen enligt figur 1, erhålles, om ytan DRLKG betecknas med A , och det av linpolygonens båda grenar begränsade styckei /.A vid neutralaxeln betecknas med s, ,
x
Källa: Internet Archive ·
