Sida 1226
Mekanik
,?8
TEKNISK TIDSKRIFT
12 Mars 191 91
aktionsturbinen under ovannämnda förutsättningar äger avsevärt större möjligheter att utnyttja periferihastigheten än reaktionsturbinen. Och förhållandet blir i detta avseende allt sämre ju större reaktionsgraden är samt sämst vid den rena reaktionsturbinen. Emellertid måste erkän¬
nas att även under nyssnämnda antaganden är skillnaden i skovelverkningsgrad mellan t. ex. en ren aktionsturbin och en reaktionsturbin med reaktionsgraden ==0,5 ej allt-
u
lör stor. Vid t. ex. — = 0,4 arbetar nämligen denna re-
u
aktionsturbin med c:a 10 % och vid — = 0,5 med endast
< :a 6 % lägre verkningsgrad än aktionsturbinen.
Emellertid bör man vara försiktig att draga för vidtgående slutsatser av ovannämnda resultat, vilka ju ej motsvaras av de verkliga förhållandena. Som ovan framhållits gälla nämligen kurvorna under antagande av att samtliga vinklar = o och att inga andra förluster medräknas annat än den absoluta avloppshastigheten från skovlarna, vilken betraktas som helt förlorad. Med antagande av vanligen förekommande vinklar förskjutas kurvorna, ehuru därigenom ej någon väsentligare förändring erhålles beträffande kurvornas relativa förhållande. Viktigare äro då de förändringar, vilka uppstå, om man tager hänsyn till ledskene- och skovel förluster på grund av friktion, kompression m. m. samt om man ej anser den absoluta avloppshastigheten från skovlarna såsom fullständigt förlorad, först genom att utgå från dessa antaganden föres denna fråga in på verklighetens mark.
Jag vill emellertid till en början allt fortfarande anse den absoluta avloppshastigheten från skovlarna såsom förlorad, men utgår från vissa ledskene- och skovelvinklar samt tager hänsyn till strömningsförlusterna i ledskenor och skövlar. Härvid använder jag mig av följande beteckningar.
o •
A = angmängd i kilogram per timme
r0 = ångans teoretiska utströmningshastighet motsva¬
rande det totala adiabatiska värmefallet It för ledskena + skovel, i m/sek. cx — ångans verkliga utströmningshastighet ur ledskenorna, m/sek.
it — skovlarnas periferihastighet i m/sek.
(o = ångans relativa inströmningshastighet i skovlarna, i m/sek.
ångans relativa utströmningshastighet ur skovlarna, i m/sek.
ct — ångans absoluta utströmningshastighet ur salarna, i m/sek. a — ledskenevinkel. ftl = skovelns inloppsvinkel.
/?a= skovelns utloppsvinkel. p — hastighetskoefficient för ledskenorna yr— » » skovlarna
Ns= verklig skoveleffekt i hästkrafter Nt— teoretisk » »
JV
7]s = = skovelverkningsgrad
Nt
p — reaktionsgrad
I det följande förutsättes att /?x anpassar sig utan stöt till hastighetstriangeln vid inloppet i skoveln.
Eör den rena aktionsångturbinen. d. v. s . p = o, erhålles då följande ekvationer, vilka jag anser mig kunna direkt uppskriva:
A-*- 2 g
W,
" - s/i-
2gW = 9J>5
CX= p C0
ty,2= c, 2 -f- u%
2 c . u cos a
(O., == V. (Ol
N,=
A
IV, =
2g 3 ÖOO. 75
ll. Å
3 600. 75. g.
(o) j cos /?! cos y92)
2 u
rjs = — ~(oj1 cos /?, + (o2 cos /92)
Med kännedom av <pt */r, a och /9a kan rit beräknas ur ekv. 1. Vad beträffar a antager jag denna i det följande till
a — 180 10', v cos a — 0,95
/?2 sätter jag = /9, och bestämmes /?, enligt förut gjort antagande ur hastighetstriangeln vid inströmningen pä skoveln så att ingen stöt uppstår.
Vid aktionsångturbiner med ledskenor torde cp tillräckligt noggrannt kunna sättas = 0,95. Svårare är att bestämma yr Denna koefficient visar sig helt naturligt vara en funktion av strålens omböjning i skoveln och således av skovelvinklarna /9, och y9a. Ju större /9,+/92 desto mindre blir hastighetsförlusten i skoveln och desto större blir värdet på lV. Prof. Stodola har sökt framställa ^:s funktion av skovelvinklarna i form av en kurva, men huru pass noga denna kurva återger verkligheten är f. n. omöjligt att bedöma. Det är dessutom att märka, att den relativa hastigheten under omböjningen i skoveln ej är konstant i varje sektion, utan minst närmast aktionsytan och större längre från denna. På grund av svårigheterna att finna någon tillförlitlig funktion mellan V och /?,+£, bortser jag i detta sammanhang från vinklarnas inverkan och antager yr = 0,85, vilket torde vara ett relativt gynn-
Källa: Internet Archive ·
