Sida 1388
Skeppsbyggnadskonst
TEKNISK TIDSKRIFT
1 6
bra affär, men nedläggningen sedan bleve inte desto mindre beklaglig — inte därför att en mindervärdig anlägg, ning slopas, visst inte — utan emedan vårt land sannerligen ännu inte visat sig ha för stor tonnageproduktion, och i varje fall inte så stor, att vi böra anlägga varv blott för högkonjunkturernas behov.
Belysande för den splittringstendens på många småföretag, som speciellt de sista åren gjort sig gällande här i landet, äro de siffror, som framgå av den utredning, för-
26 Febr. 1919
14 000 arbetare voro svssclsa/ta inom vär varvsindustri. Därav hade
5 varv mellan 1 000 — 2 000 arbetare 1 >ar
6 » » 500 — 1 000 » »
e;a g o » mindre än 500 » »
Ehuru Sverige ju är ett litet land och storhetspretentionerna således böra hållas inom måttliga gränser, kännes det allt en smula smärtsamt att i detta sammanhang nödgas konstatera, att de största utländska varven redan före
Fig. 2. Sidoförhalning av fartyg från slip med hand- i stället för maskinkraft.
fattaren nyligen gjort för Tidskrittens räkning. (Jmfr. bilagan: »De svenska varven vid årsskiftet 1918 — 19»). Enligt denna utredning visade det sig, att det nu i Sverige finnes över 100 varvsföretag eller företag, som förutom annan verksamhet även bedriva skepps- och båtbyggeri.
Om man bortser från de staten tillhöriga örlogsvarven i Karlskrona och Stockholm, befanns det, att ett kapital av 55 å 60 miljoner kronor vid årsskiftet var intresserat i skeppsbyggeri företag. Ehuru summan vid första påseende kan synas stor, är den ingalunda överväldigande, allrahelst om man jämför den med att ett enda av U. S. A:s största varv, det bekanta New York Shipbuilding C:o i Camden på hösten 1916 såldes för ett pris av 15 milj. dollars (= c:a 56 milj kr.)
Varvens storlek representeras ju vanligen, då de ägas av bolag, ganska bra av aktiekapitalet. Alla de största svenska varven ägas av bolag och blott ett mindre antal småvarv av enskilda. Av förutnämnda utredning framgick, att blott 3 varvsföretag hade ett aktiekapital av 5 miljoner kr. eller mer. Aktiekapital eller på varvsavdelningen kommande del därav, resp. motsvarande privatkapital av
1 — 5 milj. kr. hade 14 vari’,
7-2 — 1 » » » 6 » ,
mindre än 1/2 » » » c:a 80 » ,
Arbetareantalet torde i viss mån vara bättre mätare på produktionsförmågan än aktiekapitalet. Alltjämt oberäknat kronovarven visade utredningen, att vid årsskiftet c:a
världskriget sysselsatte mellan 10 000 — 15000 arbetare var. De nyanlagda amerikanska massproduktionsvarven i Newark Bay och Hog Island (varom mera längre fram) äro avsedda att sysselsätta 18 000 resp. 35 000 man.
Författaren vill visst inte förorda, att vi borde anlägga varv i den sistnämnda skalan, men torde väl det nämnda dock bevisa, att våra varv i många fall äro för smått tilltagna, för att kunna vara verkligt konkurrenskraftiga. Orsakerna varför så är förhållandet, har tidigare berörts, och äro nog våra skeppsbyggeriingenjörer vanligen de minst skyldiga till, att varven icke fått göras större.
Maximisiffran för Sveriges tonnageproduktion hittills uppnåddes enligt K. Kommerskollegii statistik förra året (1918) med c:a 40000 br. reg. ton ång-, motor- och segelfartyg mot ett behov då av kanske det 1 o-dubbla. Skulle också Sverige kunna höja sin årliga produktion till 200- ä 300 000 br. reg. ton, som de närmaste åren kunde behövas för den värsta tonnagebristens täckande, och den svenska rederirörelsen sedermera inte årligen kunde förmå absorbera så mycket, torde ändå näppeligen någon större skada vara skedd, om varvens kapacitet uppdrivits till nämnda produktionssiffra. Dit är det förresten ännu mycket långt kvar. Varför skulle dessutom för framtiden svensk skeppsbyggnadsindustri inte till avsevärd del kunna baseras på export? Blott varven äro tekniskt goda och skickligt ledda, torde utsikterna för ett väldigt uppsving aldrig varit större än i denna omvälvningstid, då så många nya stater uppstått, vilka behöva tonnage, och själva sakna möjlighet att bygga detsamma.
Källa: Internet Archive ·
