Teknisk tidskrift 1919

TEKNISK TIDSKRIFT

19 Nov. 1919

1 2 8

kaniska Verkstad , Kristinehamn, den elektriska utrustningen har levererats av Luth e° Rosens Elektriska Aktiebolag , Stockholm.

Igångkörd en av de närmaste dagarna före krigsutbrottet har Gideåbruksanläggningen sedan dess varit i

Fig. 8. Uppströmsvy av dammen vid Gideåbacka före bottenutsko-

vens igensättande.

oavbruten drift utan mera betydande driftsavbrott eller störningar, samt dokumenterat sig såsom ett synnerligen räntabelt företag.

Gideåbackaanläggningen.

Denna anläggning, vars byggande påbörjades i maj 1916 och slutfördes för igångsättning i maj 1918, är till sin konstruktion i många avseenden så säregen och till sitt funktionerande så förstklassig, att den torde förtjäna att här närmare beskrivas.

Preludierna till Gideåbackabygget hava varit långa. Redan 1907 voro planer å bane att genom en anläggning förena Amerika- och Gideåbackaforsarna med tillsammans 25 m:s fallhöjd. Förslag till sådan utbyggnad med 6 m hög damm samt kanal å norra sidan av älven uppgjordes av Aktiebolaget Vatten byggnads by rån. För dygnsreglering föreslogs anläggandet av regleringsdamm i Amerikaforsnacken, varigenom de båda ovanför liggande Per Jans’- och Lars Lars’-forsarna skulle uppdämmas. Dessa planer blevo emellertid icke förverkligade, beroende på det mest energiska motstånd från jord- och vattenrättsägarnas sida. Byggnadslov kunde icke heller erhållas, så länge kronan gjorde regalrättsanspråk på norra sidan av Gideåbackaforsen, med anledning varav process förts i en följd av år. Sedan emellertid genom kungl. förordningen av den 11 juni 1915 möjlighet öppnats att genom preliminärt avtal med kronan få arrendera de s. k. processfallen, sedan vidare bolaget lyckats förvärva äganderätten till icke blott Amerika- utan även Per Jans’- och Lars Lars’-forsarna ävensom dämningsrätt till nivå av forsnacken i den sistnämnda forsen, kom saken i annat läge, och blev det nu möjligt öka fallhöjden till 33 m. På dessa grunder blev nytt byggnadsförslag utarbetat, och skall härför i det följande redogöras.

För att såsom ovan framhållits kunna genom en anläggning tillgodogöra såväl den ej mindre än 1 200 m långa Gideåbackaforsen — fallhöjd 20 m — som även de närmast ovanför liggande Amerika-, Per Jans’- och Lars Lars’-forsarna med en sammanlagd fallhöjd av 13 m,

visade det sig mest ändamålsenligt att lägga en damm strax nedom forsnacken i Gideåbackaforsen, där båda stränderna utgöras av branta bergväggar. Härigenom erhölls även ett lugnvatten med en längd av ej mindre än 3,5 km till ovärderligt skydd mot iskravning samt av betydelse för dygnsreglering. Sistnämnda fördel borde icke lämnas obeaktad, då en stor del av den genererade effekten beräknades bliva tagen i anspråk av sågverk, vilka äro i gång endast under dagen.

Å högra älvstranden (pl. 2) höjer sig berget utmed Gideåbackaforsens övre del betydligt över den uppdämda vattenytan i selet ovanför forsen och möjliggöres härigenom driftvattnets framledande genom i berget utsprängd tunnel i gott skydd för norrlandsvinterns köld. Utmed forsens nedre del sänker sig emellertid berget så lågt, att tunnel ej längre kan ifrågakomma. Till en början kan man dock hjälpa sig fram med öppen bergkanal. Längre nedströms faller berget ytterligare för att så småningom försvinna under ett mäktigt sandlager. Först närmare forsens fot i strandsluttningen ned mot älven återfinnes berget och placeras där maskin- och ställverksbyggnad.

Rörande frågan huru driftvattnet lämpligast borde ledas den c:a 400 m långa sträckan från den öppna kanalen över nämnda sandlager fram till kraftstationen, rådde till en början någon tvekan.

Föreslagna voro dels trä-, dels plåttuber, dels tänkte man sig möjligheten att förlägga maskinsalen vid bergkanalens nedre ända, men nedsprängd i berget liksom vid Porjus, och i avloppstunnel leda vattnet åter till älven vid forsens fot. Detta sistnämnda, av många skäl synnerligen tilltalande förslag måste emellertid övergivas på grund av ovissheten om bergets läge och beskaffenheten under sandlagret.

Slutligen föreslogs även en i jorden på frostfritt djup nedbäddad tub av armerad betong fram till en c:a 50 m ovanför kraftstationen belägen punkt, där med hänsyn till grundförhållandena ett svalltorn lämpligen borde förläggas.

På grund av fördelaktigt anbud från Aktiebolaget Skånska Cementgjuterdet, vilket jämväl iklädde sig garanti för konstruktionens hållfasthet och vattentäthet, valdes med hänsyn till de låga underhållskostnaderna samt det goda

Fig. 9. Gideåbackadammen vid flod.

skyddet mot vinterkölden betongtubsalternativet, oaktat det i anläggning blev det dyrbaraste och detta alternativ onekligen innebar ett experiment, då nämligen tuben behövde hava en inre diameter av icke mindre än 4 m och vattentrycket vid vissa tillfällen beräknades uppgåtill c:a 26 m.