Sida 1599
Väg- och vattenbyggnadskonst
ek n i sk VÄG- OCH VATTEN-IDSKRIFT BYGGNADSKONST
= Redaktör: RICHARD SMEDBERG. -
2 2 JAN. 1919 • 49 ÅRG. HÄFTE 1
INNEHÅLL:
redning beträffande kajbyggnader för Frondhjems Meddelanden; Ifrågasatt statsbana mellan Kristinehamn och Töretamn, av professor TV. Fellenius , Stockholm. boda.
delningen: Möten 1918 '/u, l6/12. Årsberättelse 1918. Bokanmälan: Rehbock, Betrachtungen iiber Abfluss etc.
^ _ *
Centraltryckeriet
Stockholm 1919
UTREDNING BETRÄFFANDE KAJBYGGNADER FÖR TRONDHJEMS HAMN.
Av professor TV. Fellenius, Stockholm.
Sedan hamnplanetävlingen i Trondhjem år 1910 — 11 .lutats, utarbetades av hamningenjörväsendet därstädes på ndlag av förste pristagarnas (nuv. kapten B. Delin och enjör T. Hultin) huvudidé ett förslag till plan för omognad och utvidgning av hamnen, vilken plan godkän- ; av kommunestyret i april 1912. Såsom första bygg-Isstadium antogs till utförande, utom vågbrytare, broar m., den del av planen, som visas å situationsplanen Pl. 8. Den där visade Elvehavnen utgör det nya ut- >pet för Nidelven och avses för mass- och styckegodsfik; den nordost om Elvehavnen liggande bassängen avsedd för industri. Utmed Elvehavnen skola byggas ongkajer för 7 m vattendjup. Vid industribassängen ' utmed norra sidan utförts en industrikaj, byggd såsom bålverk.
Sedan detta träbålverk färdigställts och fyllning anbrins bakom detsamma, inträffade å en kortare sträcka -av ett skred. Närmast med anledning härav erhöll fattaren år 1916 i uppdrag att verkställa utredning räffande konstruktionen av de nya kajerna utmed Elve- /nen. Denna utredning, verkställd under de följande n, avlämnades i början av år 1918, och hade i huvudföljande innehåll.
Grundundersökningar.
Då de förut utförda grundundersökningarna icke lämle tillräckligt underlag för bedömande av grundens ikaffenhet, utfördes enligt för:fs anvisningar nya underrningar, nämligen sondborrningar och provtagning såutmed de nya kajlinjerna vid den blivande Elvehav- 1 som vid skredplatsen vid träbålverket. Sondborrninna utfördes med samma slags borr och samma tilljagångssätt, som kommit till användning vid Statens avägars geotekniska kommissions undersökningar (se gledning vid jordborrningar, Statens järnvägar, geotekka meddelanden 1.), De upptagna jordproven hitsän- > och underkastades dels besiktning för bestämmande jordarten m. m., dels undersökning med avseende på lfasthet och vattenhalt samt beståndsdelarnas grovlek.
del av besiktningsresultaten samt resultaten av nnda undersökning äro framställda i efterföljande tablå, »rrställena återfinnas enligt den å situationsplanen å 8 angivna längdmätningen).
Då det för säkrare bedömande av grundens bärighet 1 för erhållande av underlag för beräkning av den erderliga pålningen var önskvärt få provpålningar utförda,
verkställdes dylika under år 1916 samt fortsattes och avslutades i september 1917. Resultaten härav framgå av Pl. 8.
Allmän beskrivning av grundförhållandena
Såsom av de utförda undersökningarna framgår (resultaten av sondborrningarna äro här ej återgivna), äro grundförhållandena inom det ifrågavarande området rätt mycket varierande, möjligen beroende på att bottenlagren till stor del utgöras av deltasediment från Nidelven.
På östra sidan består grunden ända ned till höjden — 15 i allmänhet och huvudsakligen av mjäla med större eller mindre lerinblandning, dock äro dessa lösare lager i allmänhet överlagrade med tjockare eller tunnare lager av i allmänhet mycket fin sand. Då den blivande hamnbassängen skall uppmuddras till 7 m djup ( — 7), hava dessa övre sandlager ej så stor betydelse för blivande kajbyggnader; de verka visserligen fördelande på belastningarna bakom kajerna, men framför kajerna bliva de nästan överallt bortmuddrade. Det är sålunda de underliggande lösare lagren emellan höjden — 7 och omkring — 15, som för kajernas stabilitet i allmänhet bliva utslagsgivande, och dessa lager synas å denna sida ända ifrån sekt. 20 till omkring sekt. 500 vara tämligen likartade. Å den följande sträckan fram till sektion 540 är det täckande sandlagret mäktigare, och mjäla synes där i endast ringa grad förekomma inom nyssnämnda höjdgränser.
På den vänstra sidan kunna grundförhållandena i stort sett sägas vara något bättre än på den östra. Här förekommer lera i endast ytterst liten mängd, och mjäla utan inblandning av sand finnes endast på enstaka ställen. Vid flera borrställen har icke annat än sand, visserligen mycket fin sådan, men ej så fin, att den kunnat räknas som mjäla, anträffats över det undersökta djupet ( — 15).
De vid platsen för skredet vid träbålverket upptagna proven hava betecknats huvudsakligen som lera. Vattenhalten är dock för de från 6 å 7 m djup upptagna proven ej högre än c:a 20 viktprocent på totalsubstans, varav framgår, att leran ej är särdeles finkornig utan avsevärt mjälhaltig. Ungefär lika höga och något högre vattenhalter hava, såsom framgår av tablån, erhållits i de vid östra och västra kajlinjerna upptagna proven. På grund av lerans tämligen lösa konsistens bör dock grunden vid skredplatsen betecknas som något sämre än på den sämre delen av den östra bassängsidan.
Genom utförda undersökningar å en del av de från
Källa: Internet Archive ·
