Teknisk tidskrift 1919

TEKNISK TIDSKRIFT

i i Jan 1919

1 8

+

PER GULLANDER.

I)en 13 november avled professorn i byggnadsstatik samt väg- & brobyggnadslära vid Chalmers tekniska institut Per Gullander. Oväntat kom dödsbudet. Endast ett par dagar före sin död avslutade han ett större arbete för Kgl. Vattenfallsstyrelsen och uttrycke sin tillfredsställelse över att hava skilt sig därifrån.

Dagen därefter nedlades han på sjukbädden och inom loppet av fyra dagar ändades hans bana. Med honom har den Chalmersska läroanstalten förlorat en av sina främste lärare. Svårersättlig är han såsom vetenskapsman, såsom lärare oersättlig. På grund av den säkerhet och den noggrannhet, han städse vid sina arbeten lade i dagen, åtnjöt han stort förtroende inom sitt fack. Då han utfört ett arbete eller kontrollerat ett förut uppgjort projekt, då kunde man också vara säker på att det var riktigt. Såsom lärare var han fordrande trots sin stora välvilja och ömmande omvårdnad om den studerande ungdomen. Säkerligen har inom honom mången strid utkämpats mellan hans övertygelse och hans goda hjärta.

För dessa sina egenskaper var han av sina elever högt uppburen och avhållen. Bland sina kamrater var han allmänt aktad även för sin rättrådighet och omutliga rättvisa. Hans helgjutna karaktär förvärvade honom endast vänner.

Per Gullander var född i S. Asums församling av Mal¬

möhus län den 3 mars 1861, genomgick tekniska elementarskolan i Malmö 1879 — 1882 och Tekniska Högskolans fackskola för väg- & vattenbyggnadskonst 1883—1887,

anställdes 1888 som biträdande ingenjör vid Göteborgs stads allmänna arbeten och 1898 som konstruktör hos Göteborgs hamnstyrelse. År 1891 fästes han vid Chalmersska institutet såsom lärare i mekanik, utnämndes till lektor i väg- och vattenbyggnadslära 1906 och till professor 1912. Bland hans mera betydande arbeten må nämnas yttre järnvägsbron, Vasa- och Kungsportsbroarna i Göteborg. Av Motala A^erkstad och Statens järnvägar utsågs han att kontrollräkna Forsmobron. För Bergslagsbanan har han utarbetat projekt till förstärkning av Velandaviadukten, och för Vattenfallstyrelsen har han gjort ingående utredningar om spänningen i fackverksstolpar. Dessutom har han utgivit väl utarbetade läroböcker i byggnadsstatik och talrika vetenskapliga skrifter, särskilt inom hållfasthetsläran. För dessa sina förtjänster var han föreslagen till arbetande ledamot av Kgl. \7etenskaps- och Ahtterhetssamhället men invalet omintetgjordes genom hans död. Mitt uppe i sin verksamhet som lärare och vetenskapsman har han ryckts bort och Chalmersska institutet har med sorg mottagit underrättelsen om hans bortgång. Med tacksamhet skall det minnas allt vad det av honom mottagit.

UTVECKLINGEN AF DEN AMERIKANSK-ENGELSKA SJÖFARTSTRUSTEN INTERNATIONAL MERCANTILE MARINE COMPANY.

Ofvanstående trust bildades som bekant år 1902 af den amerikanska finansmannen John Pierpont Morgan oeli väckte då mycket stort uppseende.

Trusten, i det följande betecknad med I. M. M. C., är ett s. k. ägarebolag (holding company), som genom aktiemajoritet öfvertagit ledningen af de sammanslutna företagen. Dessa senare uppträda utåt som själfständiga företag och utdela på vanligt sätt sin vinst af hvilken till ägarebolaget endast går den mot dess aktieinnehaf motsvarade delen.

Aktiekapitalet uppgick vid starten till 120 mill. dollar, lika fördeladt i stam- och preferensaktier. Af I. M. M. C. kontrolleras följande bolag, nämligen American Line, Red Star Line, Leyland Line, Oceanic Steam Navigation Company (White Star Line), Atlantic Transport Line och North Atlantic Steam Navigation Company (Dominion Line), hvarjämte det innehar omkring 50 % af aktierna i Shaw, Savill & Albion Company och cirka l/< af aktierna i Holland — Amerika linjen.

Trusten har icke rättfärdigat de förväntningar, som knötos till densamma vid dess bildande. Den enorma öfverkapitaliseringen syntes genast från början omöjliggöra någon inbringande verksamhet. Någon utdelning vare sig på stam- eller preferensaktierna förekom ej heller under tiden från grun¬

dandet till dess rekonstruktion. De årliga nettoinkomsterna slukades nästan fullständigt af räntorna på obliga tionsskulden, så att det ringa öfverskottet de flesta åren icke räckte till nödvändiga afskrifningar. Härigenom ökades det redan från början stora missförhållandet mellan det bokförda och det verkliga värdet. Det år från år allt större nödläget måste vid det minsta bakslag leda till oundvikligt sammanstörtande.

Disproportionen mellan kapital och värde framgår tydligast af nedanstående tabell, som utgör en jämförelse mellan I. M. M. C. och de stora tyska rederibolagen Hamburg — Amerikalinjen och Norddeutschen Lloyd (i mark).

!

Tonnage Aktiekapital

Obligationer Summa

Per ton

I. M. M. C. 1 1 58 270

Hapag . 1 023 315

Lloyd . 756 227

426 483 261 125 000 000 125 000 000

329852303 756 335 564 74 312 500 199 312 500 72 800 000 197 800 000

653

195

262

Vid I. M. M. C. stod således ett ton i tre gånger så högt värde som vid de tyska bolagen, och borde således trusten tjäna tre gånger så mycket på hvarje ton för att nå en lika hög afkastning som de senare. Men då rederibolag under