Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift 1919

Originalsida 713
Originalsida 713
Originalsida 712
Originalsida 713
712–713

Sida 713

Husbyggnadskonst

HOVRÄTTSBYGGNADEN I-MALMÖ.

ARKITEKT: IVAR CALLMANDER.

På den plana trädbevuxna plats, vilken kallas bastionen Nyköping och utgör en avslutning mot norr av Kungsparken, är hovrättsbyggnaden uppförd. Dess huvudfasad åt söder bildar fond åt parken, de vitslammade murarna skymta mellan parkträden ovan de gröna gräsmattorna. Där växa almar, valnötsträd, äkta kastanjer och akasior; i en öppning mellan dessa i byggnadens mittaxel synes portalen. På norrsidan av byggnaden går hovrättstomten fram till den här rätt breda kanalen, i vars vatten trapphusets gavel speglar sig. Kring tomten är en låg och bred bokhäck planterad; en krans av gamla träd, som stå runt byggnaden, giva den en avskildhet som väl passar en byggnad av denna art.

Den yttre formgivningen är slät och enkel: röd granitsockel c:a 1,80 meter hög, slammade tegelmurar med fönsterkarmar i murlivet, svartbrända ankarslutar vid mellanbjälklaget, breda hörnkedjor och portal i röd skånsk sandsten. Endast mitt på söderfasaden brytes den släta ytan av en starkt springande portal med dubbelarmad fritrappa och brunn. Taklistens språng är bruntjärad träpanel, spikad på de utskjutande takstolstassarna, därunder 3 utkragade, slammade tegelskift. Endast över de tvenne ingångarna äro anordnade hängrännor av koppar med invändiga stuprör. Tegeltaket med enkupiga, falsade pannor, skorstenar av fogstruket rödtegel i samma färg som takteglet, takryttaren kopparklädd.

För att få så djup färg som möjligt på naturstenen, är denna överallt använd endast i brottytor, såväl i sockelns granit från Hunnebostrand som i hörnens sandsten från Ovedskloster. Vid graniten äro dessa ytor åstadkomna genom stenens klyvning — även frilrappans granitkulor bildas av många facetterande brottytor — vid Övedstenen, som låter sämre klyva sig, har här och där behandling med mejsel måst tillgripas, märkena härav ha bränts bort med biåslampa Endast å portalen förekomma, omväxlande med råa block, huggna sandstenspartier, där dock ytorna räfflats eller behandlats med „loger„ eller „skorering„.

Övedsklosterstenen blir, rätt använd, ett synnerligen vackert fasadmaterial. I stora ytor då hela fasader äro klädda med den, så som skedde på 90-talet — t. ex. Skånebanken i Stockholm — eller tillsammans med gulröd puts och stenen bortplottrad än här, än där över fasadens hela yta kommer denna sten ej väl till sin rätt. Först då den är samlad i några få partier, omramade eller omgivna av ljusgråa eller vita putsytor får man fram dess verkligt förnäma färg-

135

Källa: Internet Archive ·