Sida 107
Veckoupplagan
TEKNISK TIDSKRIFT
22 Febr. 1919 VECKOUPPLAGAN 49 ÅRG. • HÄFT. 8
■ ■- ■ — Redaktör: HJALMAR ANÉR. -
INNEHÅLL: Ingenjörsvetenskapsakademien, av kommerseiådet Axel F. Enström. — Professor Svante Arrhenius 6o Sr. — Rekrytering av arbetskraft, av civilingenjör Olof Kärnekull.. — Carl Tranchell *j\ — Om Österrike-Ungerns mineraltillgångar. — Nya uppfinningar — Bokanmälan. — Ekonomisk översikt. — Tekniska föreningar. — Notiser. — Sammanträden.
Sammanträden Inom Svenska Teknologföreningen :
AVDELNINGEN FÖR VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST, måndagen d. 24 febr 1919 kl. 7,30 e. m. Progr. å sid. 92. ■ * " ~ ■■ ■ ■ " ' ' " * . '
Centraltryckeriet Stockholm 1919
INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN.
Av kommerserådet Axel F. Enström.
T årets statsverksproposition har regeringen upptagit ett T anslag av 40 000 kr. till en ingeniörsvetenskapsakademi. Därmed har detta för utvecklingen av vår tekniskvetenskapliga forskning betydelsefulla projekt ryckt ett viktigt steg fram emot förverkligandet. Inom kort torde en kungl. proposition vara att vänta, innehållande de närmare detaljerna om planen. Sedan kommerskollegium förra våren framkom med förslaget har över detsamma yttrat sig dels Tekniska Högskolan, dels Vetenskapsakademien, vilka båda institutioner med framförande av en del synpunkter i organisationsdetaljer på det livligaste tillstyrkt planens genomförande. Senast har kommerskollegium på remiss avgivit förnyat yttrande i ärendet, varvid kollegium tagit hänsyn till de nyssnämnda erinringarna och med hänsyn därtill föreslagit vissa modifikationer i den först utarbetade organisationsplanen.
Innan en redogörelse lämnas för kollegiets modifierade förslag, kan det kanske vara lämpligt att i korthet återuppliva grundtankarna i hela projektet.
Syftemålet med inrättande av en ingenjörsvetenskapsakademi har varit att skapa en centralpunkt för strävandena att stödja och animera den teknisk-vetenskapliga forskningen, så att vi i vårt land icke skola bliva alltför långt bakom de stora industriländerna i detta avseende. Särskilt i de krigförande länderna har man med insikt om och med en färsk erfarenhet av denna forsknings oerhörda betydelse skyndat att grunda fasta institutioner, som skola övertaga ledandet av de forskningsarbeten, som under kriget påbörjats i mer eller mindre improviserade former. Man har sett, vilken nytta krigföringen haft av den tekniska forskningen vid lösandet av en mängd påträngande problem, och man säger sig att den fredliga industriella utvecklingen i samma mån bör vara betjänt av ett sådant arbete. Särskilt har man fått upp ögonen för att man på detta sätt kan i många fall komma till att utnyttja inhemska råvaror och tillgångar för ändamål, som man förut fyllt genom import från andra länder.
1 England t. ex. har upprättats ett särskilt statsämbetsverk, »Scientific and industrial research», med en särskild avdelning för »fuel research». I Amerika fylles samma funktion av National Research Council, för vars hittillsvarande arbete lämnats en utförlig redogörelse i Proceedings of Am. Inst. of El. Eng. (okt. 1918). I Tyskland beslöts redan för ungefär två år sedan, att krigsministeriets »Rohstoffabteilung» skulle bliva en permanent in¬
stitution. Intressant är för övrigt att anteckna att helt nyligen, således efter revolutionens utbrott, ett nytt forskningsinstitut sett dagen i Tyskland till den långa raden förut befintliga, nämligen för kemisk forskning — med ett grundkapital av icke mindre än 30 mill. mark.
Meningen med ingenjörsvetenskapsakademien är, att den dels skall taga initiativ till och igångsätta undersökningar i frågor, som äro av vikt för den tekniska och industriella utvecklingen, dels uppmuntra och understödja forskningsinitiativ, som tagas av enskilda eller exempelvis sammanslutningar inom specialområden. Avsikten är sålunda att skapa en institution, där en samlad överblick kan vinnas över vad som göres och vad som behöver ytterligare göras på teknikens olika områden. På så sätt kan man hoppas, att vårt lands oundvikligt begränsade resurser — såväl i personligt som ekonomiskt avseende — skola på möjligast effektiva sätt komma till användning.
Akademien skulle inom sig rymma de förnämsta vetenskapligt verksamma krafterna inom landet på teknikens och industriens områden. Den skulle enligt det nu framlagda modifierade förslaget arbeta på sju avdelningar, nämligen en för mekaniska, värmetekniska och skeppsbyggnadstekniska vetenskaper, en för elektrotekniska, en för byggnadstekniska vetenskaper, en för kemisk-tekniska, en för bergstekniska vetenskaper, en för produktions- och fabrikstekniska vetenskaper samt slutligen en allmän avdelning för tekniska gräns- och hjälpvetenskaper. Den sista gruppen, som tillkommit på initiativ av vetenskapsakademien, syftar närmast på sådana områden som hygien, ekonomi och rättsvetenskap i den mån de beröra tekniken. Även andra vetenskapsområden kunna här bliva representerade.
Kommerskollegium har i sitt nyligen avlämnade, reviderade stadgeförslag upptagit en nyhet, som ansetts böra bliva av betydelse för tillförandet av yngre krafter till akademien, ett önskemål som särskilt för en institution av denna art givetvis är av vikt. Till ernående av erforderlig omsättning har föreslagits, att arbetande ledamot vid uppnådda 65 års ålder skall övergå till hedersledamot, så att en plats för arbetande ledamot då blir ledig. Vid det första utseendet av arbetande ledamöter skulle emellertid åldersgränsen icke behöva iakttagas och först två år efter konstituerandet av akademien skulle den träda in. Förutom dessa hedersledamöter kan det emellertid befinnas önskligt att med hedersledamotskap utmärka
Källa: Internet Archive ·
