Teknisk tidskrift 1919

20

TEKNISK TIDSKRIFT

22 Jan. 1919

huvuddragen av statens beslutade kraf tverksanläggningar vid Harsprånget , Motala och Lilla Edet» . Föredraganden beiörde därvid inledningsvis utvecklingen av statens vattenkraftverk Trollhättan , Älvkarleby och Porjus, vilka i olika omgångar utbyggts från år 1907. Dessa utbyggnader ha dock redan visat sig otillräckliga för kraftbehovet. Anledningen härtill är att söka dels i de av kriget medförda svårigheterna för import av bränsle, dels i uppsvinget inom den elektrokemiska och elektrotermiska industrien och slutligen i landsbygdens snabbt fortgående elektrifiering.

Det har sålunda beräknats, att Trollhättan, som efter den nuvarande utbyggnadens fullbordande skulle leverera 150000- hkr redan år 1921 skulle vara otillräcklig. Älvkarleby kraftverk torde ännu tidigare komma att visa sig för litet för kraftbehovet. Vid Porjus kraftverk har kraftbehovet genom uppkomsten av elektrokemisk och elektrotermisk industri samt genom den beslutade fortsättningen av elektrifieringen av riksgränsbanan till Luleå stegrats hastigt och gjort de vid nuvarande utbyggnads fullbordande tillgängliga 67 000 hkr inom snar framtid fullkomligt otillräckliga. De hittills kända kraftbehoven utöver dessa 67 000 hkr uppgå till sammanlagt omkring 70 000 hkr.

Då sålunda inom den allra närmaste framtiden behovet av vattenkraft kommer att vida överskrida det tillgängliga kraftbeloppet har av staten beslutats vissa åtgärder för att möta den stegrade efterfrågan. För Trollhättans distributionsområde har sålunda beslutats i första hand utbyggnad av det nedanför Trollhättan belägna 6,5 m höga fallet vid Lilla Edet, varefter sannolikt kommer att följa sammankoppling av det vidsträckta Älvkarlebynätet med Trollhättenätet. Sedan kommer att företagas utbyggandet av fallen mellan Vättern och Boren, medelst ett kraftverk vid Motala. En snart stundande åtgärd är vidare utbyggnad av ett fall inom Älvkarlebyverkets distributionsområde vid Tyttbo i Dalälven, vilken anläggning torde komma att påbörjas om tre år. Härefter torde följa utbyggnad av fallet vid Vargön ovanför Trollhättan, varefter, sedan alla dessa utvidgningsåtgärder visat sig otillräckliga, såsom sista utväg tillförsel av kraft norrifrån måste tillgripas, för vilket ändamål staten inköpt avsevärda krafttillgångar speciellt i Indalsälven.

Föredraganden lämnade därefter en intressant redogörelse för de framtida möjligheterna. Vid Trollhättan skulle efter Vänerns reglering och under samverkan med Lilla Edets och Vargöns vattenfall kunna utvinnas c:a 400 000 hkr, varav ungefär 295 000 hkr komma på Trollhättan, 65 000 på Lilla Edet samt 40000 på Vargön. Vid ett fullständigt tillgodogörande av statens ägande fallhöjder i Luleälv och efter reglering av detta vattendrag till en lågvattenmängd av 160 sm3, skulle därtill kunna erhållas sammanlagt 600 000 hkr från vattenfallen Porjus, Harsprånget, Liggafallen, Porsi- och Edeforsarna m. fl.

Tal. redogjorde vidare i detalj för de närmast förestående kraftanläggningarna i Lilla Edet, Motala och Harsprånget och meddelade därvid bl. a. beträffande Lilla Edet , att sedan Trollhättans kraftverk visat sig otillräckligt, tillgodogörandet av energimängden i Götaälv beslöts skola fortsättas vid Lilla Edet, detta på grund av Lilla Edets i förhållande till Vargön större fallhöjd. Därjämte vore lämpligt att, innan utbyggnaden av Vargön företogs, avvakta regleringen av Vänern.

Vattenståndet i Lilla Edet varierar i hög grad, beroende på det starka inflytande från vattenståndet i Kattegatt. Minimifallhöjden är 5,3 m, turbinerna projekteras för 5,6 m. Den nu igångsatta första utbyggnaden avser i övrigt användning av den till 300 sm3 uppgående lågvatteumängden, dock förutses utvidgningar, så snart behov härför förefinnes och Vänerns ovannämnda reglering genomförts. Genom sådana successiva utvidgningar kan det totala kraftbeloppet vid denna anläggning komma att uppgå till omkr. 66000 hkr.

Tal. ingick härefter närmare på kraftverkets anordning, vari ingick bl. a. uppdämning av ett ovanför beläget mindre vattenfall med allt för liten fallhöjd för att självständigt kunna ut byggas. Regleringsdammen som delvis redan är utförd, innehåller bl a. 2 st. valsdammar med 20 m fri längd m. m.

Slutkostaden uppgår för Lilla Edets första utbyggnad till 16,1 mill. kr., svarande mot en vid normala priser beräknad kostnad av 6,5 mill. kr. Räntabiliteten vid denna kolossala anläggningskostnad skulle givetvis ej bliva så god; dock torde

man med sannolikhet kunna vänta, att kostnaderna, speciellt de för maskinell utrustning, komma att hastigt sjunka efter ett blivande fredsslut.

Fallhöjden i Motala ström mellan Vättern och Roxen uppgår till 55 m och kan staten där, såsom ägare till 48,5 m härav, fullständigt behärska hela detta vattenfall. Nedanför Roxen finnes ytterligare 33,3 m fallhöjd, varav staten dock icke äger något av betydelse. Vattenmängderna vid Motala äro följande

Exceptionell högvattenmängd . 100 sm3

Normal » . 53 »

medelvattenmängd . 41 »

» lågvattenmängd . 28 »

Exceptionell » 16 »

Detta kraftverk kan genom största möjliga ekonomiserande med vattentillgången, genom dygnsreglering m. m., utbyggas för icke mindre än 70 sm3.

Totalkostnaden för Motala kraftverk har beräknats uppgå till 5 875 000 kr. Denna kostnad, ehuru hög, får dock i detta fall ej avskräcka från ett omedelbart utbyggande, då därigenom stora fördelar skulle vinnas. Älvkarlebyfallet är för närvarande synnerligen hårt ansträngt och behöver snarast möjligt tillskott i sina sydligare delar, varjämte genom detta kraftverks byggande en god början skulle vara gjord till Vätterns reglering.

Då vid Trollhättan på sista tiden avsättningen av elektrisk energi stegrats så kraftigt, att för närvarande inga större kraftbelopp kunna säljas för elektrotermisk eller elektrokemisk industri, måste man se sig om efter nya energikällor för dessa industrier. Bergslagens begränsade och till stor del redan i anspråk tagna krafttillgångar kunde givetvis ej tillfredsställa detta behov, Däremot torde genom gynnsamma omständigheter vid övre Norrlands och speciellt Luleälvs energikällor möjligheter kunna erbjudas i form av lägre kraftpris m. m., som göra dessa trakter lämpliga för industrier med mycket stora kraftbehov.

Luleälvs vattenmängd varierar i likhet med de övriga norrländska älvarna i mycket hög grad. Exceptionella lågvattenmängden uppgår sålunda till endast 24 sm8, under det att exceptionella högvattenmängden är 1 500 sm3. Härav följde givetvis nödvändigheten av en reglering, som även projekterats och kostnadsberäknats till c:a 7 mill kr.

Den sammanlagda fallhöjden till havet uppgår till 368 m, varav det mesta tillhör staten. Vid en utnyttjad vattenmängd av 160 sm3 erhålles således tillgängligt c:a 700 000 naturhkr. Med ördel torde härav kunna tillgodogöras såsom förut nämnts 600 000 hkr.

I främsta rummet bland Luleälvs vattenfall kommer vid utbyggnadernas fortsättande Harsprånget. Totalkostnaden för detta kraftverk uppgår vid den i första hand planerade utb3'ggnaden till 70 mill. kr. med utgående från nuvarande material- och arbetspriser. Om de före kriget rådande priserna läggas till grund för en kostnadsberäkning, erhålles en siffra på 35 mill. kr. Även vid denna anläggning hoppas man emellertid, att freden skall medföra lägre anläggningskostnader än nu, ehuru ej så låga som före kriget. Merkostnaden anses bliva kompenserad genom sådana avtal om kraftleverans, att kraftpriset avväges i förhållande till den verkliga anläggningskostnaden.

Då talaren slutat samt vederbörligen avtackats av hr ordföranden för det synnerligen intressanta föredraget och Avdelningsmedlemmarna härefter genom livliga applåder givit sitt bifall tillkänna, förklarades sammanträdet upplöst.

Sedan de allvarliga förhandlingarna sålunda avslutats, vidtog som vanligt en talrikt besökt och animerad supé.

" J. Bjk.

Svenska Teknolog före ningens Avdelning för Väg- och Vattenbyggnadskonst avhöll ordinarie sammanträde måndagen den 16 december 1918 å Föreningens lokal under ordförandeskap av överstelöjtnant ///. Fogelmarck.

Sedan protokoll från Avdelningens ordinarie sammanträde måndagen den 25 november upplästs och justerats invaldes i Avdelningen ingenjör Gillis L/ansson, civilingenjör Gottfrid Eriksson samt civilingenjör Torsten Jonsson.

Hr ordföranden meddelade härefter, att en skrivelse inkommit till Föreningen från Dansk Ingenjorforening med förslag om anordnande av samarbete mellan de tre nordiska länderna