Teknisk tidskrift 1919

58

TEKNISK TIDSKRIFT

19 Mars 1919

Huvudarmeringen i valvet ligger koncentriskt i förhållande till dammens begränsningsytor, ofta i flera rader bakom varandra, med byglar av 8 m:s järn inlagda på 0,6 å 0,8 m:s inbördes avstånd i horisontal led. Mellan lucktrösklarnas höjd -f- 35,0 och överkanten på bottenutskoven å + 26,90 samt mellan bottenutskovens botten

/7Y DE ELE/TT/?/Ert/7 yZMDETEEMOMETE^ErtS? .

å + 23,50 och höjden -f 21,0 har järnarmering inlagts motsvarande de i det föregående beräknade momenten och normalkrafterna. I höjd med bottenutskoven vid sidan av dessa finnes även armering inlagd i horisontal led, då detta parti, utan att hava beräknats upptaga några krafter, givetvis följer med formförändringarna i de över- och underliggande bågarna. Dessutom finnes därstädes vertikal armering för att överföra vattentrycket till ovanför och nedanför belägna valvbågar. Under höjden + 20,0 upphör all armering, emedan valvverkan här torde vara linga i jämförelse med inspänningen vid bottnen.

Vänstra delen av dammens undre parti med de tvänne bottenutskoven uppfördes först inom fångdamm till höjden + 26,90, därefter den högra delen inom en ny fångdamm, varefter dammkroppen göts över hela spännvidden i en följd utan större avbrott. Den vertikala fogen mellan dammens å olika tider gjutna undre partier utbildades med spont och not och förstärktes med extra armering

för erhållande av nödig samverkan, fig. 20. De förut omnämnda sprickanvisningarna längs bergväggarna å uppströmssidan hava utförts som framgår av fig. 9.

Berggrunden under flodbottnen utgjordes av i en förkastningsspricka mellan strändernas bergmassiv mer eller mindre sönderkrossat berg och var dessutom som nämnt mycket söndervittrat och av dålig beskaffenhet. Emellertid är grundens bärighet vid den för dammen valda konstruktionstypen av mindre betydelse, utan gällde saken närmast att genom att nedföra dammkroppen till erforderligt djup förebygga dels dammkroppens underspolning, dels uttryckning av lösa bergpartier under densamma till följd av det blivande höga vattentrycket å dammens uppströmssida. På grund av de oregelbundet nedförda sprängningarna kunde en över älvfåran bärande valvring först erhållas å höjden + 17,50 ä + 18,0, och till följd av bergets dåliga beskaffenhet beräknades för säkerhets skull berggrunden under flodbottnen icke tagen i anspråk vid upptagande av dammens vattenbelastning, utan förankrades under höjden 17,50 å 18,00 belägna partier i dammkroppen genom inlagd järnarmering i den ovanförliggande valvbågen. Armeringens anordnande framgår av fig. 17. Med hänsyn till vikten av att erhålla nödigt fäste för den i djupaste sänkan, intill den av gott berg bestående, brant stupande högra strandslänten, nedskjutande delen av dammen företogos dessutom lämpliga ursprängningar i den under flodbottnen nedskjutande strandslänten.

Nedströmssidan av dammen har, som förut nämnts, stenbeklätts ända från den i berggrunden nedsprängda betonggjutningens underkant och upp till höjden + 26,90. Uppströmssidan däremot har under bergets yta gjutits direkt mot berget. Därovanför har gjutningen skett mot form och ytan stålslipats, varefter en omsorgsfull ältning utförts mellan jordslänten och dammen för att hindra vattnets nedträngande i den sprickfyllda berggrunden.

Temperaturobservationer i den utförda dammbyggnaden.

För beräkning och konstruktion av valvdammar är det givetvis av största vikt att äga närmare kännedom om temperaturväxlingarna i dammkroppen vid lufttemperaturens växlingar, och genom tillmötesgående av d:r F. Kempe komma observationer häröver att framdeles kunna utföras i Gideåbacka valvdamm. Vid dammens byggnad ingötos nämligen 7 st. 1 1/2" gasrör mitt i dammen, såsom framgår av fig. 22. I dessa komma sedermera att nedsänkas elektriska avståndstermometrar, vilka äro beställda hos Siemens- Schuckerts Elektriska A. -B., varigenom man kommer att kunna erhålla en god bild av temperaturvariationerna i en å höjden + 29,0 belägen sektion av dammen. Dessutom kommer temperaturen att kunna observeras mitt inuti dammen på höjden + 23,0, vilken punkt ligger å sådant djup, att det kan vara av intresse att se, om temperaturen här är praktiskt taget konstant eller i vilken grad den varierar. Från termometrarna skola elektriska kablar ledas till ett i grader Celsius graderat avläsningsinstrument, som kan inkopplas till var och en av termometrarna. För att ej luftcirkulation i gasrören skall kunna förrycka resultaten, fyllas rören ovanpå termometrarna med fin sand, vilken vid termometrarnas upptagande åter kan avlägsnas genom vattenspolning.