Teknisk tidskrift 1919

18 Juni 1919

1 o 1

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST, HAFT. 6

Kr.

Järnkonstruktioner . 535 7 00

Ställningar jämte avlastningsanordningar . 102 500

Provisoriskt stickspår, transporter, bevakning m. m. 43 500

Spår och gångbanor . 6 700

Summa 688 400

Under förutsättning, att helt nya, för 18 tons lokomotiv, axeltryck beräknade järnspann inlagts på de nuvarandes plats, hava byggnadskostnaderna beräknats uppgå till c:a x 100 000 kr. Sammanlagda järnvikten enligt sistnämnda

alternativ utgör c:a 630 ton.

Såsom av förestående torde framgå, skulle kostnaderna, om nya järnöverbyggnader hade inlagts, betydligt kommit att överstiga kostnaderna för nu utförda förstärkningsarbeten, varjämte störningar i trafiken helt säkert icke kunnat undvikas vid järnöverbyggnadernas utbyte. Under ifrågavarande förstärkning hava med undantåg av den vid dylika arbeten alltid nedsatta hastigheten för tågs passerande över bron inga som helst störningar i den regelbundna trafiken inträffat.

Efter färdigställandet av nu nämnda arbeten har a bron genom Statens järnvägars egen försorg anordnats nya gångbanor av ny modell. Vid de hittills förekommande gångbanorna å Statens järnvägar äro gångbaneplanken upplagda på långa syllar, vilka samtidigt uppbära spåret. Sistnämnda syllar äro synnerligen dyrbara, varjämte vid syllutbyte å bron gångbanorna måste rubbas ur sina lägen. ^Vid de nu anordnade gångbanorna uppbäras däremot, sasom av Hg. 9 framgår, gångbaneplanken av 4" X 9" träreglar, vilka

äro upplagda dels på de sparet uppbärande langreglarna, dels på en i brons längdriktning gående, på konsoler å tvärreglarna vilande 5" X 8" långregel av trä. \ id så anordnade gångbanor kan syllutbyte verkställas utan att gångbanorna rubbas, varjämte de dyrbara långa syllarna

undvikas. I samband med förändringen av gångbanorna fastsattes barriärerna vid huvudreglarna mot att förut, såsom vid alla äldre broar är vanligt, hava varit tästade vid de långa syllarnas ytterändar.

Provbelastning av bron är avsedd att verkställas innevarande år för utrönande av de utförda förstärkningsarbetenas effektivitet.

Arbetena i fråga hava stått under överinseende av vederbörande banbefäl vid statens järnvägar, varvid författaren tjänstgjort som posthavande kontrollant.

VÄGAR 1 FÖRENTA STATERNA.

Utdrag ur reseberättelse av civilingenjör E. Paul Wrethnd, Stockholm.

Högre teknisk utbildning i vägbyggnad.

Med anledning av vägförbättringarnas alltjämt stigande aktualitet har behovet av tränade vägingenjörer hastigt ökats. En hel del tekniska högskolor hava under senare år inrättat särskilda kurser i vägbyggnad, men dock ännu ej på långt när alla högskolor, som hava väg- och Nattenbyggnad på sina program.

År 1916 utsände the National Automobile Chamber of Commerce i New \ ork en förlragan om utbildnings möjligheterna i vägbyggnad till Unionens tekniska högskolor. Av de 75 institut som svarade, hade alla tagit någon hänsyn till detta ämne, åtminstone under studietidens fjärde och sista år. Ett mer ingående studium var däremot vanligen frivilligt. 3 1 högskolor gåvo emellertid avsevärt utrymme åt ämnet i fråga och av dessa synas de hava varit mest framgångsrika, som lagt vägutbildningen till en specialkurs under ett eller två år elter

högskolans obligatoriska 4 år.

Dessa s. k. post graduate courses pågå vanligen under vinterhalvåret. De kunna därför kombineras med anställning vid arbeten, som huvudsakligen pågå sommartiden. 1 detta och andra avseenden understödas dessa specialkurser av staternas vägmyndigheter, som väl inse behovet av god utbildning för sina tjänstemän.

Den äldsta av dessa kurser grundades 1911 av A°. H. Blanchard vid Columbia University, New York, såsom specialkurs under 5 och 6 året enligt ovanstående »post

graduate» system. 16 olika »kurser» genomgås, behandlande olika delar av vägtekniken. Man kan lugnt säga, att ingen del är glömd och att utbildningen är den mest förstklassiga.

Oregon State Agricultural College i Cornwallis utbildar vägingenjörer under en 4-årig specialkurs. University ol Virginia, Charlotteville, har en kortare kurs under en vintertermin, och University of South Carolina utbildar vägingenjörer så, att den gemensamma civilingenjörskursen följes under två år, varpå följa två specialår i vågteknik. College of Engineering, Ohio State University i Columbus, har denna fackutbildning förlagd till ett femte ar efter genomgången civilingenjörskurs. Andra högskolor med en »post graduate» kurs äro: University of Michigan 1 Ann Arbor, Rensselaer Polytechnic Institute i Troy, N. V, Massachusetts Institute of Technology, Boston, University of Wyoming, Laramie, Iowa State College i Amel o< h

University of Maine i Orono.

Kortare dylika fortsättningskurser anordnas på följande

ställen :

Purdue University i La Fayette, University ol Illinois, Urbana, Agricultural and Mechanical College of Texas 1 College Station, Pennsylvania State College, Pa., Kansas State Agricultural College, Manhattan, och University ol Nebraska i Lincoln.

Till sist kan här ytterligare nämnas, att University ol Oklahoma i Norman har satt i gång en vägteknisk kurs per korrespondens.