Teknisk tidskrift 1919

30 Sept. 1919

ELEKTROTEKNIK, HÄFT. 9

125

i den andra med slinglindning, så att jämförelser mellan kommuteringen hos de olika lindningstyperna kunna göras. Båda äro utrustade med kommuteringspoler, som kunna borttagas, varvid maskinens belastningsförmåga självfallet minskas. Å den parallellindade maskinen är en härva uppskuren och snittpunkterna förda till ett par klämskruvar samt axeln försedd med tre släpringar, så att oscillografiska undersökningar över kommuteringen kunna verkställas.

Motorgenerator II. Denna är levererad av Nya Förenade Elektriska A. -B. och består av en 6-polig 440 volts motor, uppställd mellan en likströmsgenerator och trefasgenerator på gemensam bottenplatta. Aggregatets effekt är bestämd därav, att likströmsgeneratorn skall tjänstgöra såsom laddningsmaskin för det stora ackumulatorbatteriet. Därjämte är såväl likströms- som trefasgeneratorn avsedd att tjäna som strömkälla vid laborationsarbeten och för utförande av föreläsningsförsök. Motorns varvtal är reglerbart medelst magnetreostaten mellan gränserna 750 och 1150 varv pr minut. Likströmsgeneratorn är 6-polig och har såväl kommuteringspoler som kompensationslindning samt är beräknad för en maximiströmstyrka av 136 amp. och en spänning av 20 till 320 volt. Regleringen sker till omkring 220 volt medelst generatorns shuntreostat och däröver medelst ökning av varvtalet genom försvagning av motorns magnetström. Trefasgeneratorn är 8-polig och dess normala periodtal är 50 samt huvudspänningen 220 volt. Genom transformering medelst en i källaren uppställd 3-fasig spartransfornntor kan halva generatorspänningen erhållas och har man således när generatorn är i verksamhet tillgång till normalt såväl 220 som 110 volts spänning. Aggregatet är försett med en centrifugalapparat, som åstadkommer brytning av motorns ankarström vid en viss inställbar maximihastighet. Denna säkerhetsåtgärd är vidtagen av det skäl, att maskinens startning och reglering skall kunna ske genom avståndsmanövrering från olika platser, utan- att någon person behöver vara närvarande vid maskinen.

I och för aggregatets användning vid löreläsningsförsök äro nämligen sådana anordningar vidtagna, att såväl igångsättning av detsamma som reglering av de genererade spänningarna och växelströmmens frekvens kan ostört försiggå såväl från vilken som helst av de i olika vaningar belägna hörsalarna som i själva maskinsalen. Såväl pådragsmotståndet för motorn som regleringsmotstånden för de tre maskinernas magnetlindningar äro nämligen försedda med motorreglering, som avståndsmanövreras från de olika platserna. Å aggregatets instrumenttavla i maskinhallen och å hörsalarnas instrumenttavlor äro anbragta fyra par kontaktknappar för »start», »stopp», ökning och minskning av varvtalet samt höjning och sänkning av vardera generatorns spänning. Då man vid någon av dessa platser trycker på startknappen, utkopplas övriga manöverplatser och en ringklocka i maskinhallen ger en varningssignal under några sekunder, varefter aggregatet automatiskt igångsättes. Genom användning av de övrige knapparna har man sedan i sin hand att godtyckligt reglera generatorernas spänning och växelströmmens frekvens mellan resp. gränsvärden ävensom att efter användandet stoppa aggregatet.

Motorgenerator III , levererad av Asea, består ävenledes av två likströmsmaskiner och en trefasgenerator. Den i mitten anbragta likströmsmaskinen, vilken har två polpar

och kommuteringspoler, är avsedd för 440 volt och drives normalt som motor. Medelst lösbara axelkopplingar, som bekvämt kunna till eller frånslås, kan denna bringas att driva antingen den ena eller andra av generatorerna eller bägge samtidigt. Likströmsgeneratorn, avsedd att vid en spänning av 440 volt lämna 28 amp., är även försedd med släpringar, förbundna med en trefasig spänmngsdelare, varigenom effekten kan uttagas med 2X220 volts spänning. Genom parallell- eller seriekoppling av likströmsmaskinerna kunna de bringas att samarbeta som motorer med 440 volts spänning eller med halva denna spänning vardera. Härigenom samt genom reglering av motorns magnetström kan aggregatets varvtal varieras mellan gränserna 750 och 1150 eller ock hälften av dessa varvtal pr min. Växelströmsgeneratorn, som är 8-polig, kan således lämna en frekvens av 25 — 37 eller ock 50 — 75 perioder pr sek. Medelst en omkastare kan ankarlindningen antingen Y- eller J-kopplas.

Aggregatet äger således många olika driftmöjligheter såsom motorgenerator, men därjämte kan den ena eller andra av maskinerna genom att de lösbara axelkopplingarna äro utbildade såsom remskivor, även användas för samarbete med provisoriskt uppställda försöksmaskiner. Sålunda kan likströmsgeneratorn genom remdrift användas såsom motor för en tillfälligt uppställd försöksgenerator eller ock såsom generator återarbeta på 440 volts nätet, om den drives av en motor av ena eller andra slaget. Likaså kan aggregatets synkronmaskin drivas som motor, belastad med den mellersta likströmsmaskinen, arbetande på likströmsnätet.

Motorgeneralorn IV. Detta aggregat är uteslutande avsett för laddning av eller parallelldrift med det lilla batteriet. Motorn för 440 volt är direkt kopplad till en likströmsgenerator för 10 — 15 volts spänning och 560 — 375 amp. strömstyrka.

Lednings- och kopplingsanordningar.

De elektriska starkströmsledningarna inom institutionen äro i stort sett av tre olika slag, nämligen:

1) Ljus- och kraftledningar från stadens ledningsnät.

2) »Fasta» laboratorieledningar.

3) »Växelbara» d:o

För ljus- och kraftsystemet är huvudservisen införd till en i högskolans västra flygel anordnad huvudcentral, varifrån utgrening sker till byggnadskomplexets olika delar. Från huvudcentralen överföres energien till den elektrotekniska institutionen förmedelst skilda ljus- och kraftkablar till en i källaren uppställd servistavla, försedd med energimätare för vardera systemet samt säkerhetsapparater och strömbrytare för därifrån utgående ledningar. Kraftsystemet är liksom belysningssystemet utfört med ledningarna förlagda i bergmannsrör med förblyad järnmantel, monterade i rörtunnlarna utanpå putsen men på andra platser inputsade. Gruppcentralerna äro i regel ordnade parvis, så att centraler för kraft och för belysning sitta bredvid varandra. I allmänhet äro de inmurade i väggen och försedda med järndörrar i plan med väggytan. Från belysningssystemet utgå även ledningar till en i varje laboratorium och hörsal anbragt kopplingsplint med avstängare och anslutningsklämmor för uttagning av 2x220 volt och intill 10 ampéres strömstyrka.

De »fasta laboratorieledningarna», vilka utgå från ackumulatorbatterierna, äro avsedda att till bestämda kopp-