Sida 122
Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
116
MORITZ RUBENSSON.
mödan något bevis skulle behöfvas därför, att samma plan, för så vidt sådant lät sig förena med platsens användande till stall, tillgodosåg fordringarna på ett prydligt utseende, finnes ett sådant bevis däri, att Tessin i ett yttrande om Norrström år 17 13 till Karl XII i Bender utlät sig så: »För en konung, som ständigt talar om marmor och brons, tyckes denna flyttning (af stallet) ej vara bety-
Ett försök att med slottsmedel öfver södra strömgrenen i den af Tessin långt förut vid uppgörande af planen till nya slottet påyrkade riktningen rätt ut från slottets midtlinie bygga den så kallade marmorbron misslyckades därigenom, att hvad af bron var uppfördt förstördes genom Mälarens bekanta flöde år 1780.
Då det kort tid därefter blef bestämdt, att en bro i denna sträckning skulle mellan
Brolins karta af år /77J>.
dande, hälst så många skäl därtill styrka; hvarförutan att stenhuggeri jämte andra materialier komma att användas. På de nya broar blefve ock då tillfälle att uppsätta statyer af berömvärde och förtjänte män, antingen huggne i marmor eller gjutna i brons på dubbla piedestaler, så att samma statyer komma fyra alnar högre än de upphöjda sidogångarna, och de nedre piedestalerna att svara emot bröstvärnens höjd».
staden och Norrmalm utföras med stadens medel, uppgjordes för ändamålet och faststäl-des år 1781 af Gustaf III den å ritningen sid. 120 åskådliggjorda plan till bron öfver norra strömgrenen och andra byggnadsföretag i stor skala, som ställdes i förbindelse med brobyggnaden. Till denna fastställda plan hörde dels basarbyggnader på ömse sidor om trafikledens sträckning öfver Helgeandsholmen, dels innanför den västra af dessa basarer be-
Källa: Project Runeberg ·
