Sida 1437
Skeppsbyggnadskonst
SKEPPSBYGGNADSKONST, HAFT. 3
26 Mars 1919'
Då kölen blivit färdiggjuten och fått torka ungefär en vecka, skall den fästas på båten. Detta tillgår så, att kölbultarna dragas fullt upp genom hålen i träkölen tills skallarna taga emot, varefter båten liöjes, så att betongkölen kan komma på sin plats. Sedan sänkas bultarna ned i hålen och i dessa liälles cementbruk, som är en blandning av rikligt med cement och fin sand i ett mycket lättflytande tillstånd, så att det väl utfyller alla tomrum. När sedan bultarna fastnat stadigt, fastskruvas kölen med ett lager cementbruk närmast skrovet för att erhålla fullständig täthet.
Kölar till motorbåtar böra på grund av sin stora längd i förhållande till sektionsarean utföras i armerad betong, enär betongen ej kan upptaga dragpåkänningar, och dessa omväxlande med tryck uppträda just i kölen på en båt i sjögång. Järn och stål lämpa sig bäst som armering, enär utvidgningskoefficienterna praktiskt taget äro desamma som för betong, och denna fullständigt fäster vid dem efter stelnandet. Armeringsjärnen kunna vara i korta längder, men de skola i så fall vid skarvarna överskjuta varandra med 20 ggr. diametern, och ändarna böra böjas i hakform eller plattas ut och klyvas s. k. laxstjärt för att hindra järnens utdragande vid stora påkänningar. Se fig. 3. För att sammanhålla armeringen fästas järntrådar, som fig. visar, och vid ändarna av kölen böjas järnen diagonalt uppåt i en vinkel av 450, vilken funnits vara den lämpligaste för att motstå skjuvspänningar, som mest uppträda i ändarna.
Under förutsättningatt kölsvin, kri och förstävsföljare av trä äro färdiga och uppsatta, som fig. visar, bygges formen på dessa. Armeringsjärnen placeras därefter i formen och upphängas i trådar, så att de ej vila på kölsvinet. Med hålen för kölbultarna förfares på samma sätt som vid segelyachter. När gjutningen fortskridit så långt, att armeringen ej vidare behöver stagas av upphängningstrådarna, avklippas dessa, så att inga hål uppkomma, varigenom vattnet med tiden kan tränga in till och orsaka upprostning av armeringeu, varefter gjutningen avslutas. Sedan betongen torkat, nedtages formen och vid fastsättningen förfares såsom vid kölar till segelyachter.
Vill man, sedan betongen stelnat, hava den ofta ganska skrovliga ytan jämn, kan man överdraga och putsa den med cementbruk.
Betongen bör hava följande sammansättning: Till 1 del Portland cement tages 2 7* delar sand och 5 delar grus eller krossad sten under förutsättning att rymdmått användes.
Om en ny betong skall gjutas till gammal, skall ytan väl rengöras och överdragas med cementbruk, en blandning av en del cement och två delar sand.
Betong bör ej blandas, gjutas eller tillåtas stelna vid temperatur under o°.
Betong väger c:a 2 400 kg pr m3 och armerad betong ungefär 2 650 kg pr m3. B.-C.
_ . -
FARTY GSINSPEKTIONEN
Kungl. kommerskollegii cirkulär
till far tygsinspektörerna i riket angående provningscertifikat
för kätting.
Kungl. kommerskollegium har, med stöd av 5 § i Kungl. förordningen angående fartygs byggnad och utrustning den 23 december 1915, medgivit sådan avvikelse från stadgandet i 133 § av det vid nämnda förordning såsom bilaga A. fogade s. k. byggnadsreglemente, att för sådan kätting till fartygs ankare, styrledning eller arbetsinrättningar, vars länkjärnsdiameter icke överstiger 15 mm., provningscertifikat tillsvidare 1 ej erfordras.
Stockholm den 7 februari 1919.
K. A. FRYXEUv.
n
Nils Gustaf Nilsson. Ake Gertz.
Kungl. kommerskollegii cirkulär
till jartygsinspektörerna i riket angående materialet 1 s^allina.
Till fullständigande av föreskrifterna i byggnadsreglementets 136 § om styrkan hos materialet i stållina har Kungl. kom-
5 1
merskollegium, med stöd av 123 § i Kungl. förordningen angående fartygs ombyggnad och utrustning den 23 december 1915, härigenom fastställt följande tabeller:
Vanlig stål tross 1 med 72 trådar
Vanlig ståltross med 108 trådar
Böjlig ståltross med 144 trådar
Rigglinor
av stål
Om¬
krets
i
mm.
Brottbelastning i ton om
1 000 kg.
Om
krets
i
mm.
Brottbelastning i ton om
I 000 kg.
Om¬
krets
i
mm.
Brottbelastning i ton om
1 000 kg.
Om- Ankretsl tal
• , 0
1 1 tra-
mm. | dar
Brottbelastning i ton om
1 000 kg.
—
_
_ 1
_
—
13
17
0,425
16
0,800
—
—
—
—
16
G
o,59o
j 19 1
1,200
19
1,000
19
1 ,600
19
20
0,850
22
E55o
22
1,400
22
2,500
22
24
1,150
25
1,900
25
1,850
25
3,200
25
42
1,800
1 32
3,200
22
2,300
32
4,800
32
42
3,050
38
4.900
38
3,450
38
6,700
38
42
4,100
' 44
5,600
44
4,850
44
9,050
44
42
5,600
5i
7,100
5i
6,45°
5i
1 1,900
5i
42
7,100
57
9,650
57
8,250
57
I5,45°
57
42
9,150
; 63
12,700
63
10,350
63
18,500
63
42
1 1,180
70
i5,75o
7°
12,650
7o
22,350
70
42
13,200
76
1 8,300
76
1 5, 100
76
26,600
76
42
16,250
83
22,35°
83
17,900
83
31,200
83
42
19.300
89
26,400
89
20,850
89
36,100
89
42
22,350
102
33,500
102
25,800
102
48,500
102
72
30,500
114
39,600
1 14
33,050
114
59,900
114
114
38,600
! 127
49,900
’ 127
4i,35o
127
74,200
127
114
48,750
— ■
j —
—
—
—
140
114
58,900
| —
—
—
—
—
—
152
114
64,500
Stockholm den 28 december 1918.
CARU MAUMÉN.
Nils Gustaf Nilsson. Ake Gertz.
KLASSIFICERINGSSÄLLSKAPEN.
Loyds Register of Shipping.
Skeppsbyggnadsstatistik för år 1918.
(Denna statistik inbegriper ej krigsfartyg eller fartyg byggda för de olika staternas regeringar för andra än handelsändamål. Endast fartyg om 100 bruttoton och däröver som sjösatts under 1918 äro medräknade, antingen de blivit färdigbyggda under året eller fortfarande äro under utrustning.)
England. (Inklusive Skottland & Irland.)
Uppgifter på den totala produktionen.
Frånräknat sådana fartyg som beställts av Amiralitetet för andra än handelsändamål sjösattes i England under 1918 301 fartyg om 1 348 120 ton. Alla utom ett av dessa voro ångare.
Dessa siffror äro 584033 ton lägre än för rekordåret 1913 samt 26 procent lägre än medeltalet för de tre åren 191 1 — 1913; produktionen är emellertid större än under de tre närmast föregående åren, nämligen 185 224 ton mera än 1917 och 739 885 ton mera än för 1916.
Nationaliteten av de sjösatta fartygen.
Hela det sjösatta tonnaget är byggt för brittiska rederier, med undantag av 4 ångare om tillsammans 12325 ton som blivit byggda för franska redare.
Fartygens storlek.
Statistiken för 1918 visar att 172 fartyg om 5000 ton vardera och därutöver blivit sjösatta, däribland 5 st. på över 10 000 ton vardera.
Medelstorleken av ångare, sjösatta under år 1918, är omkring 4 500 ton.
Tur binf artyg.
Under året sjösattes 9 ångare, med ett sammanlagt tonnage av 59 729 ton, som komma att förses med turbiner med kugghjulsutväxling.
Fartygstyper .
Antalet av under året sjösatta »standard» fartyg utgjorde 198 med ett sammanlagt tonnage av cirka 886 000 bruttoton.
19 fartyg byggda enligt Isherwoods system med långskepps-
l
I
Källa: Internet Archive ·
