Teknisk tidskrift 1919

6

TEKNISK TIDSKRIFT

8 Jan. 1 9 1

i en gynnsammare ställning, ju lägre ortsspänningen väljes inom ovan ifrågasatta gränser. För dylika förbrukare är en järnledning av lägsta ur mekanisk synpunkt tillåtna dimension tillräcklig, vare sig man väljer 3 000 eller 20 000 volt. Varje höjning av spänningen ökar sålunda både kostnaden för linjen och kostnaden för den transformatorstation, som användes för övergången till lågspänning.

De anförda skälen torde åskådliggöra vad jag redan tidigare anfört, nämligen att de större kraftverken, som i huvudsak ombesörja distributionen inom de delar av vårt land, som efter svenska förhållanden äro relativt tätt befolkade, komma att normalt använda sig av trespänningssystemet, men att de mindre kraftanläggningarna inom t. ex. Norrland komma att i stort sett fortsätta med användande av tvåspänningssystemet.

Val av slrömart och periodtal.

Vilken strömart och vilken spänning bör man då välja för bygde-, orts- och gårdsnäten? Vad beträffar strömarten bör framhållas, att växelström bör avgjort föredragas framför likström, och att växelströmsanläggningarna böra utföras för ett sådant periodtal, att de utan svårighet kunna arbeta parallellt med närliggande anläggningar. I större delen av Sverige användes periodtalet 50, och detta är sålunda det periodtal, som i allmänhet bör användas. Inom områden, där 25 periods-ström distribueras, böra emellertid även sådana mindre kraftstationer, som nybyggas, utföras för 25 perioder, för att vid behov krafttillskott skall kunna på enkelt och billigt sätt erhållas från det större, äldre nätet.

Standardspänningarnas företräden.

Vad angår spänningarna, vill jag framhålla lämpligheten av att alla anläggningar utföras med de standardspänningar, som nu överenskommits mellan de fabricerande firmorna å ena sidan samt representanter för de större beställarna å andra sidan. Dessa standardspänningar äro för lågspänning 190, 220 och 380 volt med en spänning till jord av 110, 127 och 220 volt samt för högspänning 1 500, 5 000, 6 000, 10 000, 20 000, 30 000 och 40 000 volt. De högre spänningarna hava i detta sammanhang mindre intresse. Naturligtvis är det önskligt, att distributionsanläggningarna inom Sverige utföras så enhetligt som möjligt med avseende å spänningarna, och att denna enhetlighet framför allt eftersträvas inom varje landsdel, t. ex. varje län. Men man får icke överdriva kravet på likformighet. Olika landsdelar hava olika karaktär och kunna, som av det föregående torde framgå, icke med fördel tillgodoses med ett och samma system. Huvudsaken är, att man vid sitt val av spänning går in för någon av standardspänningarna, för vilka materiel kommer att finnas på lager och vilkas antal icke lär kunna minskas även om man sökte att vid de anläggningar, som hädanefter komma till utförande, begränsa sig till endast en del av de anförda spänningarna.

Det har gjorts vidlyftiga utredningar, om vilket omsättningsförhållande man bör använda vid transformatorerna och vilka extra uttag, som transformatorerna böra äga, för att desamma skola kunna på lämpligt sätt kombineras tillsammans i ett distributionsnät med de spänningsfall, som där förekomma. Det har nämligen varit ett ytterst vanligt fel, att man icke tillmätt dessa spänningsfall tillräcklig betydenhet, utan underskattat dem, och bl. annat

därför hava vi pa många ställen i vårt land en synnerlige dålig belysning på vinterkvällarna. Den, som beställe materiel efter standardnormerna, kan vara säker på at utan vidare få åtminstone transformatoranläggningarn lämpligt anordnade. Jag vill i samband härmed nämna att Svenska Teknologföreningen utarbetet nya normer föl de fordringar, som böra ställas å elektrisk materiel, ocl det är min uppfattning, att materiel, som utföres efte dessa svenska normer, kommer att bliva synnerligen drift säker, varför jag rekommenderar åt beställare att följ; dessa normer.

Val av lågspänning för gårdsnäten.

Vad beträffar den lågspänning, som bör användas fö gårdsnäten, torde råda fullständig enighet därom, att 38c volt, d. v. s. 220 volt till jord, vore den lämpligast spänningen ur kostnadssynpunkt. 220 volts-spänningen til jord har blivit nästan allmänt använd vid de elektricitets verk, som distribuera likström, och har sedan i stor ut sträckning trängt igenom även vid växelströmsdistributioi både i Sverige och utomlands. En stark betänksamhe har emellertid inträtt här i Sverige med avseende pi 380/220 voltsspänningen på grund av de talrika olycksfall som inträffa vid denna spänning. Vår statistik visar näm ligen, att en väsentlig del av de »elektriska olycksfallen i Sverige inträffa just vid 380/220 volt, vilket åskådlig göres av fig. 6. Dessa olycksfall äro i allmänhet en följe av vårdslöshet eller otillräckliga försiktighetsåtgärder. De har t. ex. hänt i en av Vattenfallsstyrelsens anläggningar att en montör klippt av en 380 volts ledning, utan at först göra den spänningslös, och därvid blivit dödad. Vit ett annat tillfälle har en montör börjat arbeta med ei säkerhetsapparat på en strömförande ledning utan att be hov därav förelegat, även där med dödlig utgång, dylika fall hjälpa inga säkerhetsåtgärder. En väsentlu del av olycksfallen skulle emellertid kunnat förebygga; genom användande av normala säkerhetsåtgärder.

VJo/a/ef o/yedsfo// i//c/ e/eA/r/i/ca an/å yiyn/ngrc// •

- 7o t a/o an/o/e/ o/yc/n/a//

- Därav v/d d/5/r/bvi/omari/a<jqni rxy med 5SO v •5/^an/i/nj

. . 7o/o/a ar ia /et o/ycA-y/o// med dod/sp a/yörxp

- + - — Dorav v/d d/lir/hz/i/o '•»s an/OQQr/ny med 380 V

Fig. 6.