Sida 879
Husbyggnadskonst
30 Okt. 1919
ELEKTROTEKNIK, HÅFT. 10
torde det, bland annat som en ringa gärd av tacksamhet mot givarne, vara på sin plats att i detta sammanhang lämna följande sammanfattande uppgift å de gåvor, som hittills erhållits.
Av Stockholms Gas- och Elektricitetsverk, Stockholm: två dynamomaskiner av historiskt värde.
» Luossavaara-Kirunavaara A. -B.: två utrangerade dynamomaskiner.
» Hälsingborgs Mek. Verkstad. Hälsingborg: en 3 hk trefasmotor.
» A. -B. L. M. Ericsson & C: o, Stockholm: lokaltelefonanläggning.
» A. -B. de Lavals Ångturbin, Stockholm: en trefasmotor om 15 hk.
» Asea: ett högspänningsställverk, instrumenttavla, motor pådrag m. m.
» Elektr. A. -B. A. E. G., Stockholm: en station för trådlös telegrafering.
» Svenska Ackum. A. -B. Jungner, Stockholm: två ackumulatorbatterier.
1 43
Av Elektr. A. -B. Siemens-Schuckert, Stockholm: Automatisk telefonväxel.
» Luth & Roséns Elektr. A. -B., Stockholm: ett motorgeneratoraggregat.
» Graham Brothers, Stockholm: elektriska mätinstrument.
» Max Sieverts Fabr. A. -B., Sundbyberg: 25 000 kronor till precisionslaboratorium.
» Ackum. Fabr. A. -B. Tudor, Stockholm: ett ackumulatorbatteri.
» Max Sieverts Fabr. A. -B., Sundbyberg: ledningsmateriel.
» A. -B. V. Lövvener, Stockholm: en instrumentm akarsvar v.
» Linköpings Gjuteri- och Mek. Verkstads A. -B., Linköping: kabelkista och högspännings kabelmuff (utlovade).
» A. -B. L. M. Ericsson & C:o, Stockholm: elektricitetsmätare och strömbegränsare.
» Erhard Fliesberg & C:o, elektr. handborrmaskin, enfastransformator, mindre elektromotor.
» Luth & Roséns Elektr. A. -B., Stockholm: en trefassexfas transformator, 10 kVA, (utlovad).
SYNPUNKTER BETRÄFFANDE STANDARDISERING AV STARTANORDNINGAR
FÖR ELEKTRISKA MOTORER.1
Av ingenjör S. Norberg.
Olika startmetoder.
En elektrisk motor matas i regel från ett nät med praktiskt taget konstant spänning och igångssättning sker genom motorns inkoppling på nätspänningen med eller utan tillfälligt införande av motstånd för startströmmens begränsning.
I det följande tages endast hänsyn till startmetoder av denna art. Andra startmetoder, t. ex. Leonard-koppling, betraktas som speciella och lämnas därför åsido, såsom icke lämpliga för standardisering.
Vidare medtagas endast de i marknaden vanligast förekommande motortyperna, nämligen likströmsmotorer fshunt- eller serie-) och asynkrona trefasmotorer med släprings- eller kortslutningsrotorer. Mellan shunt- och serielindade likströmsmotorer göres ingen åtskillnad, enär olikheten dem emellen ej synes tillräckligt stor för att motivera olika bestämmelser ifråga om startanordningar.
För likströmsmotorer och trefasmotorer användes principiellt samma startmetod, nämligen inkoppling i startögonblicket av ett s. k. pådragsmotstånd, som under startperioden så småningom minskas ned till noll.
För trefasmotorer med kortslutningsrotor användes huvudsakligen två olika startmetoder, nämligen direkt tillslagning och stjärn-triangelkoppling samt därjämte mera sällan inkoppling av en starttransformator, s. k. autostarter.
Det är således tre, högst fyra olika startmetoder och däremot svarande startanordningar att taga i betraktande för standardisering.
Vilken metod, som bör användas, och huru startanordningeu bör utföras, beror i varje särskilt fall dels på det drivna maskineriets egenskaper, dels på beskaffenheten av det nät, vartill motorn skall anslutas. Å ena sidan måste motorns vridningsmomeut under start vara tillräckligt stort och avpas- ! sat efter det drivna maskineriet, å andra sidan får startstömmen ej vara så stor, att det därav förorsakade spänningsfallet verkar för mycket störande på nätet i övrigt. Detta innebär dels, att vissa fordringar måste ställas på motorer och start- ! apparater, dels att vissa bestämmelser äro erforderliga beträf- ' fande startströmmens storlek.
Motorers egenskaper.
För bedömande av en motors startningsegenskaper måste
1 Föreliggande uppsats utarbetad med anledning av pågående utredningar inom Elektriska Standardiseringskommitténs utskott för trefasmotorers startanordningar.
man känna storleken av det vridningsmoment den kan utveckla och motsvarande ström vid olika varvtal från noll till fullt samt största tillåtna startström med hänsyn till uppvärmning och gnistring (vid likströmsamlare).
I S. T. F;s maskinnormer finnas för motorer redan vissa egenskaper fastställda, vilka inverka på deras startningsegenskaper. En komplettering i vissa avseenden visar sig emellertid önskvärd.
För likströmsmotorer bestämmes i dessa normer, att de i varmt tillstånd skola kunna under 3 min. överbelastas med 40 %. Om någon skulle vilja översätta detta så, att startströmmen ej får överstiga normal ström med mer än 40 %, så vore man givetvis icke betjänt därmed. I verkligheten tyder man nog ej heller normerna på detta sätt, utan torde det vara praxis att utföra motorerna så, att de tåla en startström, uppgående till det dubbla normala. Och detta synes böra vara en minirnifordran för en standardmotor.
Man måste nämligen anse som en självklar sak, att en likströmsmotor av standardutförande skall kunna igångsättas under full last. Men detta innebär som bekant icke, att. startströmmen är lika med fullastströmmen. Ty under startperioden tillkommer till motorns nyttiga vridningsmoment så gott som alltid ganska avsevärda vilofriktions- och accelerationsmoment, vartill ytterligare kommer den omständigheten, att pådragsmotståndets urkoppling sker stötvis (undantag för vätskepådrag), så att startströmmeu, även stötvis, överstiger sitt teoretiska minimum. Storleken av dessa strömstötar kan lätt beräknas under vissa förutsättningar. Om pådragsmotståndet dimensioneras för lika strömstöt på alla kontaktlägen, och startningen sker så långsamt, att strömmen hinner gå ned till minimum på varje kontaktläge, kommer strömstöten att uppgå till värden, som approximativt anges i nedanstående tabell.
Strömstöt i procent av minsta möjliga startström och olika antal kontaktlägen hos pådraget samt olika inre motstånd hos motorns armatur (spänningsfall vid samma ström).
Inre
motstånd
%
Antal
kontaktlägen
•
3
5
7
9
12
2
165
90
63
48
35
4
125
70
5°
38
28
8
90
53
37
28
21
Källa: Internet Archive ·
