Sida 216
Om palmerna. Af Th. M. Fries. Med 13 bilder
19B
th. m. fries.
ligt, att växternas blad ställa sig så, att de nästan vinkelrätt träffas af solstrålarne, men i de tropiska länderna far man se, huru, för att mildra solstrålarnes brand, än bladskaftet vrider sig så, att skifvan kommer att vända sin ena kant uppåt, den andra nedåt; än bladen intaga en nästan vertikal ställning; än flikarne riktas mer eller mindre uppåt eller hänga nedåt (bild 7; jämför ock 3, 5, 12 m. fl.) — korteligen, att bladskifvan eller
Bild 7. Euterpe prccatoria (yden bet/jandet) från västra Brasilien.
dess flikar få en sådan ställning, att solstrålarne ej träffa dem vinkelrätt, utan tvärtom liksom halka längs desamma. Mot vindens våldsamhet skyddas bladen däremot dels genom den fasta, slidfor-miga vidfästningen vid stammen, dels och förnämligast genom såväl skaftets som skifvans fasta byggnad, betingad af den massa sega fibrer, hvaraf dé äro genomdragna. Under storm ser man därför bladskaften ormlikt kröka sig, men sna-
rast möjligt återtaga den normala ställningen — och då stormen rasat ut, finner man palmernas blad så godt som oskadade, under det att de andra trädens i stora massor sönder- eller afslitits. Endast gamla, half- eller heldöda palmblad förmå ej motstå vindens våldsamhet, men dessas aflägsnande är ingen förlust, utan tvärtom en ren vinst.
Det är emellertid ej nog med att bladen skyddas mot att förstöras genom orkanerna, utan detsamma måste ock gälla om trädet i dess helhet: det måste vara så rustadt, att det hvarken afknäc-kes eller uppryckes med rötterna. Att det i båda dessa afseenden är för palmerna sörjdt på ett förträffligt sätt, därom kan man lätt öfvertyga sig, om man betraktar ett tropiskt landskap, hvaröfver en cyklon gått härjande fram. Särskildt hade man godt tillfälle att finna detta, då den härliga botaniska trädgården vid Calcutta den 5 oktober 1864 på några få timmar förvandlades till en förödelsens styggelse. På ett litet område funnos där samlade flera hundra olika trädslag, och af dessa blefvo så godt som alla mer eller mindre skadade genom förlust af blad och grenar, stammars afknäckande eller hela väldiga träds kullvräkande, men palmerna ledo därvid så godt som ingen skada. Det samma var förhållandet i hela omnejden, och till följd häraf företedde hela landskapet efter cyklonen ett väsentligen annat utseende än före densamma.
Hvarpå beror nu denna palmstammar-nes motståndskraft ? Naturligtvis i främsta rummet på det utmärkta sätt, hvarpå de äro fästade vid marken. Visserligen är detta för olika palmarter något olika, men det äga de alla gemensamt, att den ur fröet först framkommande roten ej utbildas till någon på djupet gående pål-rot, utan att från densamma, liksom ock från stammens nedersta delar, utvecklar
Källa: Project Runeberg ·
