Sida 995
Husbyggnadskonst
8 3
KEMI OCH BERGSVETENSKAP, HÅFT. 5
28 Maj 19*9
Tab. I. Korns och en del bryggeriprodukters kemiska
sammansättning.
Korn.
Malt-
grodd.
Drav.
Jäst.
Ölex-
trakt.
Aska .
6,3
5,o
6,7
3,4
Råprotein
. I 1.5
29,0
23,1
53,7
8,1
Råfett .
. 2,1
1,3
8,3
3,9
0,1
Växttråd ...
14,4
17,8
3,9
—
N-fria extrakti vämnen . 77,4
49,°
45,8
3 r,8
00
1 00
1 *-
Summa 100,0
1 00, 0
1 00,0
100, 0
1 00, 0
den största
parten återfinnes i
draven
vilken
enligt tab.
I håller 23,1 % protein. Detta är anledningen till dravens höga värde som fodermedel och dess lämplighet i synnerhet för mjölkproducerande kreatur. Till utfodring av dra-
tekniskt sett anses vara av fördel. Groddarna utgöra sålunda liksom draven ett kväverikt, värdefullt fodermedel.
Av den i kornet förefintliga fetthalten återfinnes sä gott som ingenting i ölet, vilket ej vore önskvärt, dä fett verkar skumförstörande. Fettet, som huvudsakligen ä r upplagrat i aleuronskiktet, medföljer detta i draven och ökar dennas fodervärde.
De i kornet befintliga kvävefria extraktivämnena komma, som vi finna, till största delen idet till godo. 35 % av dem återfinnas i ölextraktet och 40 % i alkoholen och kolsyran.
Införas för de olika beståndsdelarna i tab. II i stället deras totala energiinnehåll, erhållet genom multiplikation med ueras respektive kalorivärden (råprotein 5,7, råfett 8,8, växttråd 4,2, N-fria ektrakti vämnen 4,2, alkohol 7,1 kalo-
f
1
|
t
Tab. II. Fördelning av kornets kemiska beståndsdelar vid öltillverkningen.
Aska .
Råprotein .
Råfett .
Växttråd .
N-fria extrakti vänmen .
Korn
Huvudprodukt
Biprodukter
Förluster
S:a
Ölex-
trakt
Alko¬
hol
CO.,
Skum¬
korn
Malt-
grodd
Drav
Jäst
Urlakn.
förl.
Andn.
förl.
Till v. förl.
3.5 11, 5
2,1
5.5 77,4
1 ,°5
2,57
0,03
27,55
15,60
15,60
0,03
0,09
0,02
0,04
0,62
0,25
1 ,16 0,05
0,58
1 ,96
I ,02
4,55
1,58
3,52
9,03
0,12
0,97
0,07
0,07
0,57
0,90
0,35
4,65
0,13
2 , 16
1 ,29
1 ,82
3,5°
1 1 ,5°
2 ,10
5,5°
77,4°
Summa
—
100,0
3i,“
15,60
1 5, 60
0,80
4,00
1 9 , 70 1,80
0,90
5, 00
5,40 1 100, 00
Tab. III. Fördelning av i kornet befintlig energi vid öltillverkningen.
Huvudprodukt
Biprodukter
Förluster
Korn
Ölex Alkotrakt hol
C0.2
Skum¬
korn
Malt-
grodd
Drav
Jäst
Urlakn.
förl.
Andn.
förl.
Tillv.
förl.
S:a
Aska .
_
_
Råproteiu .
65,55
i4>65 —
—
0,51
6,61
2 5,94
5,53
—
—
12,31
65,55
Råfett .
18,48
0,26 —
—
0,18
0,44
•3,9°
0,62
—
3,°8
—
18,48
Växttråd .
2 3, 10
- -
—
0,17
2 ,44
14,78
0,29
—
—
5,42
*3, 10
N-fria extraktivämneu .
325,08
04
"4
M
O
O
20,24
2,60
8,23
37,93
2,39
—
19,57
7,65
32 5,°8
Summa
432, 21
130,62 110,76
20,24
3,46
17,72
92,55
8,83
— •
22,65
25,38
532,2i
Tab. IV. Kornets tillgodogörande vid öltillverkningen.
Torr-
Total
Smältbar
substans
energi
energi
A. Huv7uiJ>ro(f7/Å’t :
Kxtrakt i ölet .
31,2
30,3
32,0
Alkohol i ölet .
I5>6 46,8
35,5
55,8
29,6 61,6
B. Riproihikter :
Skumkorn .
0,8
0,8
0,8
Groddar .
4,0
4,1
3,5
Drav .
19-7
21,5
16, ,
Jäst m. m .
I>8 26,3
2,0
28.4
2’° 22.4
C. Förlust:
Utlöst vid stöpning
0,9
1 —
—
Andning .
5,°
5, 2
5>l
Tillverkniugsförlust ..
5,4
5,9
6,2
CO .
1 5,6 26,9
4-7
15,8
4,9 16,0
Summa
100, 0
100, 0
100,0
gare ä r den naturligtvis också användbar, men ej med samma ekonomi, då i detta fall äggvita ej tillgodogöres med mer än 4,1 kal., under det den som bekant för äggvitealstring vid mjölkproduktion eller muskelbildning kan utnyttjas med 5,7 kal. E11 rätt stor del av kornets äggvita, eller 22,4 °/0 av densamma, återfinnes i ölet, c:a 10 % i maltgroddarna. Detta visar, hur groddarna vid sin växt till stor del nära sig av kornets äggviteämnen, vilket bryggeri-
rier), erhålles tab. III, som sålunda åskådliggör, hur i kornet befintlig energi fördelar sig på biprodukter och förluster. Talen i summakolumnerna, uträknade i % av kornets energiinnehåll återfinnas i tab. IV andra kolumnen. Denna kolumn har ett stort intresse, då den visar, hur man kommer till ett helt annat resultat, då man räknar med energimängd, än då man räknar med substansmängder. Detta beror på de olika kalorivärdena hos beståndsdelarna, varvid utom äggviteämnena i synnerhet alkoholen kommer att intaga en särställning på grund av dess höga energiinnehåll. Vid sockrets för jäsning övertager alkoholen i det närmaste sockrets hela energiinnehåll, varav förstås, att kolsyreavgången visserligen är en substansförlust, men ej en förlust i verklig mening. 1 gr. maltos innehåller 3,96 kal., därav erhålles 0,5 gr. alkohol med ett energivärde av 3,54 (1 gr. — 7,08). Energiförlusten vid alkoholbildningen är sålunda 0,42 kal. pr gr. maltos eller av maltosens hela energiinnehåll 10,6 %. Denna förlust av 10,6 %, är, omräknad på kornets totala energi, införd som COa-förlust, och härav följer, att förlusten på grund av COs-bortgang vid räkning med kalorier blir en helt annan än vid räkning med viktsmängder.
Då det emellertid ej är det totala energiinnehållet, som är avgörande för ett ämnes näringsvärde, utan dess smältbara energi, har i tab. I\ tredje kolumnen även samman-
Källa: Internet Archive ·
