Ord och Bild: 1894

Om palmerna.

211

ket stora olikheter. I det följande få vi göra närmare bekantskap med några af dessa olika frukttyper. I stället må här påpekas att, om än palmerna i anseende till stam och bladverk förete vida större olikheter, än man af de i allmänhet föga naturtrogna afbildningarna lätteligen torde vara benägen att antaga, så är det dock så godt som uteslutande från de fruktifikativa delarne, blommor och frukter, som botanisterna hämta de för släkte och artbestämningen nödvändiga karaktererna. Men att af palmer erhålla blommor och frukter är åtminstone för den i obebodda trakter resande naturforskaren ofta förenadt med stora svårigheter, ty förmågan att uppklättra på de höga stammarne är ej hvarjom och enom gifven, och att fälla träd för att bekomma dess blommor och frukter är ett besvärligt och tidsödande göromål, isynnerhet som det i urskogarne lätt händer, att det afhuggna trädet ej faller till marken. Också voro förr endast få palmarter kända, och det är först genom den på senare tider mera intensivt bedrifna genomforskningen af tropikländerna, som de bekanta palmarternas antal stigit så högt, som det nu är. Linné kände endast 13 palmarter, men nu känna vi omkring iooo; mänga obekanta finnas dock säkerligen ännu att af forskare framdragas i ljuset.

Hittills hafva vi så godt som uteslutande betraktat palmerna ur botanisk synpunkt, men de förtjäna ock att något skärskådas ur ekonomisk. Taga vi härvid hänsyn till de palmprodukter, hvilka såsom handelsvaror till oss införas, så skulle man lätt kunna bringas pä den tanken, att palmerna för människan äro af underordnad betydelse. Vi skulle knappast kunna framleta mera till oss im-porteradt, än litet daddlar och kokosnötter, — kanske något sågo (det mesta

däraf fås från andra växter), —»palmolja till tvålfabrikation och maskinsmörja,

— vid palmoljepressning såsom biprodukt vunna foderkakor —, rafiabast till uppbindning af buskar och örter i våra trädgårdar och växthus —, piagaba-fibrer, som användas till förfärdigande af grofva kvastar, särdeles lämpliga till gatsopning,

— s. k. stennötter och andra hårda palmfrön, som af svarfvare förarbetas till knappar o. s. v. — icke att förglömma rotting, som än i dag allmänt användes till flätning, under det att dess förr så allmänt erkända betydelse såsom pedagogiskt hjälpmedel på senare tider blifvit väsentligen inskränkt. I sin handgripliga, slående verksamhet får ju rottingen numera hos oss för det mesta hålla sig på mattan, eller rättare på mattorna.

Härmed torde de hos oss använda palmprodukterna vara fullständigt eller i det närmaste uppräknade. Helt annat är förhållandet i de varmare länderna, ty där tjäna de till fyllande af mänskliga behof i så vidsträckt omfattning, att man lugnt kan påstå, att inga andra växter utom gräsen kunna göra palmerna första platsen stridig, hvarvid därjämte är att märka, att palmerna fylla mänskliga behof på mångfaldigt flera sätt än gräsen. Det har blifvit sagdt — och förvisso ej utan skäl — att de tropiska ländernas innebyggare, såvida de ville underkasta sig att vara fullständiga vegetarianer, skulle från vaggan till griften kunna föra ett relativt bekymmerfritt och komfortabelt lif blott med användande af det, som från palmer kan erhållas. De lämna födoämnen af olika slag, smör, mjölk, socker, vin och andra njutningsmedel, olja, vax, byggnadsmateriel, husgeråd, vapen, redskap, musikaliska instrument, nät, tåg, kläder, solfjädrar, hattar, nålar, krokar, läkemedel, färgämnen och mycket, mycket annat, som här ej kan så noga specificeras.