Ord och Bild: 1898

MEDAI.J AF G. LJUNGBERGER ÖFVER VOLTAIRE, 1'RÄGLAD AF VITTERHETS-, HISTORIE-OCH ANTIKVITETSAKADEMIEN 1786.

STRIDEN MOT DEN FRANSKA RÄTTSKIPNINGEN UNDER UPPLYSNINGSSEKLET.*

AF JOHN AF KLERCKER.

Med 8 bilder.

»Det är mig obegripligt, hur tänkande väsen kunna förblifva i ett land, där aporna så ofta förvandlas till tigrar.» CVoltaire, bref till d'Alembert, den 18 juli 1766.)

FRANKRIKE åtnjuter hedern att äga de bästa och visaste lagarna i Europa, men det har på samma gång rykte om sig att utöfva dem sämre än någon annan ståt», yttrade redan den store Colberts onkel Pussort. Han utgjorde själen i den conseil dc ju-sticc, hvilken genomförde kodifikationen af den franska strafifprocessrätten i 1670 års ordonnans. Om denna lags bestämmelser voro de bästa och visaste, må

* Som källor för denna artikel ha framförallt användts: utom Voltaires egna arbeten, Eduard Hertz' rediga monografi »Voltaire und die französiche Strafrechtspflege im 18. Jahrhundert», Stuttgart 1887, Tibulle Hamont: »Lally-Tollen-dal,» Paris 1887.Alphonsejobez: »La France sous Louis XV», t. V, Paris 1869, Gustave Desnoi-resterres: »Voltaire et la société française au XVIII siècle», t. VI, Paris 1874.

Ord och bild, J:c årg.

lämnas därhän, säkert är, att de för en oskyldig, som utsattes för misstanke om svårare brott, reducerade möjligheten att bevisa sin oskuld till ett minimum, och lika säkert är, att deras tillämpning under århundradet närmast före den stora revolutionen lämnade rum för ett upprörande godtycke.

I ännu högre grad gäller detta om Vancien regimes materiela straffrätt, som aldrig kodificerades. Grenoble-parlamentets generaladvokat Servan** säger härom: »Alla lagar strida mot hvarandra i fråga om företräde, giltighetsområde

** I den hånfulla försvarsskriften för Bastiljen mot advokaten Linguets angrepp »Apologie de la Bastille . . . avec des nötes politiques, philosophiques et littéraires, lesquelles n'auront avec le texte que le moindre rapport possible. A Philadelphie 1784.»

7