Ord och Bild: 1898

»rubens' salong». etsning af robert haglund efter oljemålning i nationalmuseum af okänd antwerpen-mästare på 162O-talet.

NYARE ARBETEN ÖFVER NEDERLÄNDSK MÅLNINGSKONST.

af georg göthe.

Rubens-bulletijn, 5 delar. 1882—1897.

Max Rooses, L'oeuvre de Rubens, 5 delar. 1886 —1892.

Wilhelm Bode, Rembrandt, i:sta och 2:dra delarne. 1897.

August Hahr, A'ederländsk konst, studier och skisser. 1898.

Fotografien och dess många afläg-

gare, alltifrån den förnäma och dyrbara heliogravyren till den anspråkslösa och prisbilliga autotypien, har gifvit en oväntadt god handräckning åt det konsthistoriska studiet, som också numera i de stora kulturländerna bedrifves i en omfattning och med en grundlighet, som man ännu för några årtionden sedan knappast kunnat ana. Med särskild ifver har detta studium vändt sig till 1600-talets nederländska måleri och dess förnämsta mästare Rubens och Rembrandt. Och jag har här velat fästa intresserades uppmärksamhet på några kardinal-verk af detta slag, arbeten som äro för dyrbara för att kunna förvärf-vas af flertalet enskilda konstvänner, men

som finnas tillgängliga i offentliga bibliotek äfven i vårt land, och som äro ovärderliga källor för ett ingående studium af sagda ämnen.

Denna utländska målningskonst är en företeelse, som mera direkt angår oss svenskar, än utanförstående äro benägna att tro. Dels ha de gamla målarskolorna i de katolska och protestantiska Nederländerna utöfvat en långvarig, direkt och indirekt inverkan på vår egen konst, under 1400-, 1500- och 1600-talen, dels har under tidernas lopp en så stor mängd af värdefulla nederländska målningar samlats i våra offentliga och enskilda gallerier, att vi än i dag här hemma kunna stifta en rätt förtrolig bekantskap med denna konst. Det dyrbaraste vi äga af främmande konst härstammar från Nederländerna. Också ha de förnämsta bland de i ofvan nämnda verk representerade författarne, belgaren Max Rooses tysken Wilhelm Bode och holländaren Hofstede de Groot (som biträder Bode vid redaktionen af Rembrandtsverket)