Sida 89

MIDTELMOLON.

KÖPENHAMNS FRIHAMN.

AF KRISTIAN DAHL.

ÖFVERSÄTTNING FÖR »ORD OCH BILD» FRÅN FÖRFIS DANSKA MANUSKRIPT.

Med 6 bilder.

REDAN i 880 vÀcktes tanken att vid Köpenhamn anlÀgga en frihamn. I handels- och sjöfartskretsar mottogs denna tanke med största uppmÀrksamhet och vann snart en kraftig tillslutning; utom de direkt intresserades krets stÀllde man sig tills vidare likgiltig för saken Det stora flertalet visste vÀl vid den tiden Ànnu icke, hvad en frihamn var.

Men de mÀn, som framlagt tanken, slÀppte den icke. IhÀrdigt arbetade de in i myndigheternas medvetande den öfvertygelsen, att frihamnen var icke blott en nödvÀndighet utan helt enkelt ett lifsvillkor för Köpenhamn som handelsstad.

»Landmandsbankens,» direktör, etatsrÄdet Gluckstadt, var den som gick i spetsen för frihamnsagiatationen. Hans energi och hans obestridliga förmÄga skulle

hafva hastigare fört honom fram till det mĂ„l han eftertraktade, om icke förhĂ„llandena i Danmarks storhandel dĂ„ för tiden — nu Ă€ro de redan betydligt förĂ€ndrade — varit till en viss grad abnorma. Ett stort antal aktiebolag — och dĂ€ribland landets största och vidast renommerade — leddes sĂ„ att sĂ€ga af en hand. Som cirkelns radier mötas i medelpunkten, sĂ„ samlades alla stora företags trĂ„dar i en enda hand — som var Tietgens. Och sĂ„ ingrodd var den förestĂ€llningen, att Tietgen nödvĂ€ndigt mĂ„ste starta hvarje stort nationelt handelsföretag, att mĂ„ngen börsman blott dĂ€rför, att icke Tietgen kommit upp med förslaget om frihamnen, skeptiskt skakade pĂ„ hufvudet och vĂ€nde ryggen till, nĂ€r man ville öfverbevisa dem om. att

Skannad sida 89