Ord och Bild: 1898

4 Årg. 1898. Bilaga till ORD OCH BILD. N:r 4, April.

LITTERATUR.

INSÄNDA BÖCKER.

Från Alb. Bonniers förlag: Hjalmar Söderberg: Historietier. Pris 2. 50. Verner von Heidenstam: Karolinerna. Andra samlingen. Pris 4.50; inb. 6 kr.

Från Hugo Gebers förlag: Alphonse Daudet: Familjens stöd. Bern. öfversättning af Ernst Lundqvist. Pris 3.50.

Från C. & E. Gernandts förlagsaktiebolag: N. V.E. Nordenmark : Stjärnklara kvällar. Pris 3 kr. Sven Åkerberg: Antinous och Den förlorade sonen. Två berättelser. Pris 1.75.

UR BOKMARKNADEN.

john Ruskin: Huru vi skola arbeta och hushålla. Tankar om nationalekonomiens första grunder, alla människovänliga arbetsgifvare tillegnad. Öfversättning från engelskan af Ö. H. Dumrath. Stockholm, Nordin & Josephson.

Detta arbete torde knappast höra till den illustre skriftställarens mera framstående. Det utmärkes för klarhet i stil och ädelhet i tankar, men de läror, som kritiseras, äro skäligen föråldrade, och de nationalekonomiska i-déer, som framställas, utopiska, utan att de äga den eggande och tilldragande makt, som snillrikt framställda utopier kunna hafva. Författarens rop på rättvisa är mäktigt och djupt kändt, men han synes icke hafva i minsta mån bidragit till lösningen af den svåra frågan: Huru skall rättvisa kunna tillämpas på det e-konomiska lifvet?

John Ruskins mening är den, att storindustrien skall afskaffas, och att mänskligheten skall slå sig på ett arkadiskt fredligt landtlif med så mycken konstnjutning som möjligt. Hvar han vill placera nutidens stora arbetarskara, därom säger han ingenting. Allt arbete, som är maskinmässigt, anser han fördärfbringan-

de, och det bör därför afskaffas. 1 den lyckliga dal, dit han önskar sig, skola inbyggarne »färdas lugnt och säkert, och vilja de bära något, skall det ske på djurens rygg, i kärror eller båtar». Järnvägar och andra snabba kommunikationsmedel bannlyser han.

Ruskin saknar blick för storindustriens betydelse för samtidens folk. Han ser på det osköna i arbetssätten och anser hela frågan affärdad därmed, att stora mängder arbetare och arbeterskor lida under det närvarande systemet. Han låter förstå, att hvarje familj skulle själf lätt kunna producera hvad den behöfver af alla förnödenheter och lämnar ur räkningen, att detta kan ske blott under förutsättning, att befolkningens antal ej är större än att endast den bättre jorden behöfde tillgripas. Och dock torde det vara oomtvistligt, att det är blott med tillhjälp af storindustrien, hvars produktionsresultat är så öfverlägset hvarje annat sätt att arbeta, som de stora folkmassornas behof kunna tillnärmelsevis tillfredsställas. Den ekonomiska vinsten af nutidens sätt att arbeta för tillfredsställandet af våra elementära behof är så påtaglig, att den, som opponerar däremot, blott talar för vindarna. Mänskligheten skall lära sig att använda de oerhörda resurser, som ligga i storindustrien, på ett för hela mänskligheten fördelaktigare sätt, men den skall ej kasta bort dem för de brister, hvilka nu falla så bjärt i ögonen.

Författarens kraf på konstnärlighet och förädling är mycket djupt, och han meddelar läsaren sin egen känsla för den stora betydelsen af konstens inträngande i människans hvardagslif. Men storindustrien behöfver ej dödas, därför att allmänhetens konst-behof skall fördjupas. Konsten kan ansluta