Ord och Bild: 1898

derekoj från höjden å andra sidan jaltafloden.

BLAND KRIMSKA TATARER.

Två blad ur min dagbok af ANTON STUXBERG. Med 7 bilder efter fotografier af författaren.

I.

FRÄN Jaltas höjder, på sydkusten af Krim, hade jag under mer än halfannan vecka skådat ut öfver den förtjusande tatarbyn Derekoj, som utbreder sig terrassformigt vid Jaltafloden. Det är i senare hälften af maj, solen bränner gassande hett, luften är mättad med vattenånga efter ett uppfriskande regn, och termometern visar + 26 grader Celsius i skuggan. Vägen är snart tillryggalagd, ty det är bara 2 eller högst 3 kilometer dit.

Vid inträdet i byn, som är bebodd uteslutande af tatarer, passerar jag först skolan, ett hus i två våningar, uppfördt

af väl huggna gråstensblock i vanlig europeisk stil, och strax därefter moskén med dess förgyllda halfmåne öfverst i minaretens topp. Så bär det i väg backar uppför på slingrande stigar, ty om gator kan här icke bli tal — sådana vore alldeles omöjligt att anlägga i en terräng af denna beskaffenhet. Några mindre tatarpojkar följa nyfiket min vandring. Obeslöjade tatarkvinnor, som händelsevis äro ute i något ärende, försvinna med pilens hastighet kring närmaste hörn, så snart deras blickar möta den västerländske främlingen. Vid en brunn får jag syn på två tatarflickor, sysselsatta med