Ord och Bild: 1898

SOLDATERNAS AFSKED. OLJEMÅLNING AF V. SAVITSKI.

KRIG.

AF VALDEMAR LANGLET. Med 2 bilder.

DET var Rosjnovski som berättade, vi andra sutto tysta och hörde pä.

Rosjnovski är polack, men officer i rysk tjänst, öfverstelöjtnant och bataljonschef vid i:sta Moskva-grenadierregemen-tet, som ligger garnisoneradt i Twer. Begåfning och fallenhet skulle hafva fört honom längre på den militära banan —• om han blott varit ortodox. Han hade redan i unga är sökt transport frän sitt regemente till artilleriet, för att där göra sin karriär. Men arméöfverstyrelsen, som förstår att ransaka hjärtan och njurar, hade granskat honom och befunnit honom för lätt — han var ju polack och katolik! Nu var detta — och är väl i viss mån ännu — ett oerhördt fel, hvilket väl kan ursäktas hos en vanlig simpel infanterist och möjligen ännu tolereras hos en grenadieroftlcer, men som under inga förhållanden kan tillåtas en så distin-

gueracl person som en officer vid artilleriet. Så blef af transporten intet, och vår man fick gråna med grenadiererna. Såsom sådan hade han emellertid tillfälle att tjäna sig en grad i turkiska kriget, och därför satt han nu som öfverstelöjtnant ibland kamraterna.

I kväll hade man samlats hos Behrs, den tjocke tyske kaptenen med den vackra frun, som, efter hvad malisen förtaide, aldrig lät se sig tidigare än klockan i om middagen. Icke dess mindre påstod sig nu någon hafva sett henne tidigt på morgonen från sin vagn åse exercisen ute på fältet. Andra förnekade absolut möjligheten häraf och vädjade till kaptenen själf, såsom den där borde sitta inne med största sakkunskapen i ämnet.

»Vet ingenting», förklarade denne, »stiger alltid upp klockan 8, och kan i dag bevisa mitt alibi.»

Medan man skämtade härom, inträdde