Sida 272
Erik XIV och drottning Elisabet af England. Af I. Kreüger. Med 11 bilder (Fortsättning och slut)
MARIA STUART. MINIATYRMÅLNING AF JANET. Tillhör drottningen af England.
IV.
Hvarken den misslyckade sjöresan eller den vägrade lejden förmådde Erik att afstå från sitt frieri till Elisabet. Långtifrån att draga sig tillbaka fortfor han att öfverhopa henne med skänker. I oktober 1561 kommo från honom såsom skänk till Elisabet en present af 18 präktiga hästar jämte åtskilligt annat, och ända fram på våren 1562 anlände från honom det ena brefvet efter det andra, alla täflande att i starka ord uttrycka hans s. k. kärlek. Hvad som bidrog till Eriks ihärdighet var i första rummet hans föreställning om sin egen person och dess oemotståndlighet, vidare hans sändebuds benägenhet att framställa underhandlingens utsikter i allt för fördelaktig färg och slutligen de underrättelser, som kommo till Erik från åtskilliga lejde kunskapare i England.
På våren 1562 hade emellertid något inträffat, som föranledde Elisabet att till Erik sända ett bref, som mig veterligen ej finnes i behåll, hvarken i original eller afskrift, men som synes hafva innehållit, om ej en fullkomlig korg, dock uttrycket af ett mycket stort missnöje och föranledt Erik att återkalla Gyllenstjerna. Hvilken kan orsaken till detta missnöje hafva varit? Det berodde ytterst på något ej mindre än ett omslag i politiken emellan England och Frankrike, som under Frans II:s regering långt ifrån varit utmärkt af vänskap, i synnerhet icke från Englands sida. England såg nämligen ej med blida ögon, att Calais gått förloradt, hvarjämte det var en stor anledning till fruktan, att katolicismen jämte franskt inflytande skulle blifva härskande i England, enär Maria Stuart, som var förmäld med Frans II och hvilkens morbröder Guiserna hade Frankrikes styrelse i sina händer, skulle såsom närmaste tronarfvinge en gång blifva Englands
Källa: Project Runeberg ·