Sida 13
Om norrskenet. Af V. Carlheim-Gyllensköld. Med 7 bilder
OM »NORRSKENET.
13
kläde eller lakan kan få norrskenet till att bli starkare och komma närmare. Jag har hört det berättas af norska fångstmän på Spetsbergen, och en gammal folkskollärare i Tjøtø, under. polcirkeln, förtäljer detsamma:
»En Aften i min Barndom sad jeg alene i en Krog, fordybet i mine Lektier, da de andre Børn kom styrtende ind med høie Skrig: »Kom og se, Nordlyset
vil tage os!» Alle sprang ud. Den nordlige Halvdel af Himlen stod ligesom i Brand. Vor Lærer kom til, og de, som havde været ude fra først af, forklarede nu, at en af Gutterne, da han saa nogle svage Nordlys, havde hentet et Lagen, hvormed han havde viftet af alle Kræfter; jo længere han viftede, desto større blev Lysene, til de til sidst kun var et Par Bøsseskud fjærnede fra Hovederne. Vi stod længe stille og betragtede Synet, indtil det efterhaanden hendøde.»
Ett primitivt misstag, som denna hypotes om andarne i naturen, skulle, väntar man, försvinna, då den nyktra erfarenheten upptäcker samband med andra arter af eld i naturen. Men så logiskt inrättad var aldrig själen, utan ett misstag, som en gång blifvit bildadt, har en växtkraft lika stark som eller starkare än sanningen. Lögnen utvecklar sig, ändrar form efter tidens smakriktning, men
dör aldrig. De antika kulturfolken, syrier, greker, romare, sågo vapen på himmelen och stridande härar. Plinius berättar i sin »Historia naturalis», att under Marii tredje konsulat sågo ameriner och tuderter vapen på himmelen, som foro mot hvarandra från morgonlandet till västerlandet, och de som kommo från västerlandet blefvo tillbakadrifna. Alla medeltidens annaler tala om brinnande lansar, spjut, stridande härar, ännu vid det sjuttonde århundradets slut höra vi
norrsken sedt vid bossekop i finnmarken den 6 januari 1839. efter teckning af bev alet.
Källa: Project Runeberg ·