Sida 182
i885
Fiirstenbergska galleriet i Göteborg.
Larsson och Joseph trifvas här förträffligt. Jag ligger i din säng och Larsson i rummet näst intill. Larsson håller som bäst på med att måla en interiör af galleriet med Snöklockan som hufvudpjes. Själf håller jag på med värdinnan. Det går muntert till däruppe må du tro, och Pontus håller skrattmusklerna i gång med sina *hokus pokus»-skoj
friskare
Pontus Fiirstenberg.
* 1827
Konstfrämjare, komunalman i Göteborg. Gift 1880 med Göthilda Magnus. Han byggde en gallerivåning till sitt hus och 1885 invigdes det Fiirstenbergska galleriet, 1800-talets största privata svenska konstsamling.
vanligt.
Ernst Josephson till Per Hasselberg.
Telegram.
Grosshandlare Fiirstenberg, Göteborg. Paris 1883.
Köp Larssons akvareller förträffliga pris 2,000 fr.*)
Hugo Birger Georg Pauli Fiirstenbergs svar:
Jag köper.
*) Akvarellerna »Pumpor» och »Rimfrost», medaljerade på årets Parissalong.
Mecenaten och målaren.
Carl Larsson till Pontus Fiirstenberg.
En sak plågar mig, och det är det dyrbara lifvet här, och att Ni Skall börja rynka på Er nobla näsa öfver de ständiga remisserna. Jag ritar karikatyrer och pärmvignetter om kvällame för att därmed stoppa småhål i utgifts-remmarna. Och barnen få svärföräld-rarne dras med öfver vintern. Gud skall veta, att vi längta efter dem. Men allt för konsten!
Pontus Fiirstenberg till Carl Larsson.
Äfven glädeligt att höra, att utgifterna kosta på, ty att en ung man och artist till på köpet är solid och vänder på styfvern, kan endast vara till nytta, men allt för stora sorger behöfver Ni ej göra Er, har jag tagit fan i båten, nog för jag honom i land, och vet jag endast, att medlen blifva omsorgsfullt använda, Eder till nytta och heder och mig till tillfredsställelse och måhända mycket mera, hur gladblefvejagej då!
Hur jag blef mecenat.
Anno 1869 hade anordnats en konstutställning i Göteborg, där en del konstnärer, bland dem äfven några ur Karl XV:s krets, hade stämt möte — det första konstnärsmötet i Göteborg. Just vid denna tidpunkt hände sig, att jag fick en gammal fordran betald, och summan, 1,600 kronor, — längesedan betraktad som förlorad och nu så att säga fallen från skyarna — beslöt jag att använda till uppmuntran af konstutställningen. Jag hade förut aldrig studerat konst, åtminstone helt obetydligt, och behöfde därför råd, hur jag bäst kunde använda penningarna, bad därför stadsarkitekten Gegerfelt vara god och ge mig några fingervisningar. Detta gick han gärna in på men tillade, att jag i alla händelser icke skulle köpa något som jag själf ej tyckte om. Resultatet blef att jag bestämde mig för fyra taflor, och dessa fyra. voro mina allra första inköp af konst.
Pontus Fiirstenberg.
Källa: Project Runeberg ·