Sida 111
- 105 -
vid ett bord o. 8. v.) befinner sig midt emot en annan, pl. vis-à-vier; bidèt, ett slags tvättfat, pl. bidéer; debut, första uppträdande i en viss egenskap, pl. debuer (], debut*er, bättre: deby, debyer); JUet, ett slags maträtt, pl. filéer. — I vissa dylika ord bebål-les slutkonsonanten. Man skrifver en-tout'ca8*er (af en-tout-cås). Habit (der och hvar med hörbart t), drägt, skrifves i plur. habifer och habier. — Hèros (med i svenskan hörbart s) har pl. heröer (jfr heroisk).
2. Somliga franska subst. pä stumt -r bortkasta detta i plur. Ex. Diner (i svenskan äfven diné), middag, pl. dineer, och lever, uppstigningstid, pl. leveer. Fr. souper, qvällsvard, skrifves i svenskan numera nästan alltid supé, pl. supéer.
3. Den i svensk skrift ej sällan förekommande franska eller engelska pluralen pä -5, i t. ex. »albums», »blunders», »dissenters», »dollars», »dominos», »ordres», »pianinos», »pianos», »rails», »revolvers», »torpedos», »trios», är i värt spräk nästan obehöflig. Man kan mycket väl skrifva flere album, blunder, dissenter (jfr fanatiker, musiker), dollar (jfr flere riksdaler), dominoer, order, pianinon, pianon (1. piano), revolvrar, räler (sing. räl), tor-pedoer, trion {icke »trior») o. s. v.
4. I st. f. collo (kollo 1. colly), pl. colli (kolli; jfr C.) 1. coUys, som nyttjas i bet. »packe», »stycke fraktgods», kan helt enkelt skrifvas kolli (möjl. »kolly») både i sing. och plur. Jfr penni.
Anm. Som plur. till päria, medlem af en föraktad kast eller samhällsklass, användes parias, hvilket dock kunde utbytas mot parier (jfr historier, af historia, o. d.).
C. Italienska pluralformer äro bl. a. bravi, konti (conti), pianissimi, saldi, soli, tempi, af bravo,\ogå mördare, (conto), räkning, pianissimo, mycket svagt (musikt.), saldo, öfverskott pä ena eller andra sidan vid en räknings afslutande, solo, solosång, solospel, tempo, tidsmått i musik och dans. I vissa betydelser nyttjas dock som pluraler konto och konton, saldon samt tempo och tempon. — Om collo, pl. colli, se B. 4.
D. Hebreiska pluraler äro elohlm (»pluralis eccelle'ntiö0», ett slags plur., som betecknar sing.). Gud,Herren, samt kerubim, ett slags öfvernaturliga väsenden (jfr 1 Moseb. 3. 24; He-sek. 11. 22), och s^royim, elds-eller ljusänglar (se Es. 6. 2 o. 6; Nya psalmb. 3. 1). Jfr keru-ber o. ser af er, af kerub o. seraf.
Adjektiven.
88. Adjektivens komparation.
1. Jämförelsegraderna kom-parativus och superlativus bildas af positivus medelst ändelserna -are och -ast (»svagkom-paration») eller -re och -st (»stark komparation»), hvarvid i senare fallet stamvokalen, när den är hård, får omljud. Förstnämnda ändelser ha de allra flesta adjek-
