Sida 162

- 156 -

bok, motbok, kontradans, kontramärke, kontraorder (jfr konträr, kontrast o. d.); pei" (äfven Ital.),. genom, på, för, t. ex. per fa's et nèfas, »med rätt och orätt», med lofliga eller olofliga medel, per proküra, genom fullmäktig, per se, i sig, i och för sig, perenn, mångårig, permanent, fortfarande, ständigt fortgående; post, efter, t. ex. post fe'stum, »efter festen», för sent, posthüm, född efter faderns död, utgifyen efter författarens dÖd, postskriptum, efterskrift; præ (såsom sammansättningsled har det i låneord merendels formen pre), före, framför, t. ex. pre-destination, f örutbestämmelse, preexistens föruttillvaro, pf*e-fekt, föreståndare, prefix, för-Rtaf velse, preludium, förspel; pro, för, enligt, i stället för, för — skull, t. ex. pro forma, för formens skull, enligt gam* mal sedvänja, pro gràdu, för vinnande af lärdomsgrad, promemoria, »för minnet», minnessedel, pro mille, för tusen, pro primo (secu'ndo, teVtio, qua'rto, qui'nto, se'xto, se'ptimo, octàvo, nöno, décimo, undécimo, duo-dècimo), för det första (andra o. s. v.), pro tempore, för tillfället, procent, »för hundra», prolog, inledningsqväde, inledningstal, prorektor, rektors ställföreträdare; slne, utan, t. ex. sine dübio, utan tvifvel, sine ira et studio, utan hat och utan förkärlek, non sine lande, icke utan beröm (godkänd), sinekür, »utan omsorg», befattning med lön utan motsvarande arbete,

namnsyssla; su'b (i vissa sammans. su*p), under, från, t. ex. subordination, »underordning», lydnad, subsidier, understöd, subskribera, underskrifva, skriftligen förbinda sig som afnämare, subvention, understöd, supponera, antaga, förutsätta, förmoda; super (Fr. sur) öfver, i sammans., t. ex. super fin, »öfverfin», mycket fin, superintendent, »Öfver-uppsyningsman», ett slags stiftschef, superkarg, uppsyningsman Öfver lasten på ett fartyg; tra^ns, på andra sidan, Öfver, om, t. ex. transalplnsk, belägen på den andra (icke italienska) sidan om Alperna, transatlantisk, transformera, ombilda, transponera, omsätta, transport, »öfverföring», flyttning, forsling.

132. Konjunktioner.

1. Konjunktionalnttryck, t. ex. i det att, så länge som, först då o. d., äro i syntaktiskt afseende likställiga med enkla konjunktioner. Jfr 56* A. 3. Anm. (sid. 68).

2. Märk sammanställningarna både — och, hvarken — eller, såväl — som m. fl. d. och tillse, att de användas riktigt! Man får ej skrifva t. ex. »Hos Geijer fanns både lärdom som snille och smak». Det heter . .. såväl lärdom som snille och smak, I st. f. denna i mer än ett afseende felaktiga mening: »Såväl fadern och modern, som äro redbara menniskor, äfvensom de äldre barnen skildra den yngste sonen såsom supig», kan man

Skannad sida 162