Sida 89
adj. sen). — I sådana ord som ge (gifva), ger (gifver), ha (hafva), har (hafver), ta (taga), tar (tager), bli (blifva), blir (blifver) o. d. tarfvas intet uteslutningstecken.
64. Likhetstecken (=) användes för att beteckna öfverensstämmelse i betydelsen mellan siffror, ord eller uttryck. Vid uppläsning återgifves det genom orden »lika med». Ex. Grammatika = språklära.
65. Accenttecken: akut (´), grav (`) och cirkumflex (^), brukas i några namn samt i enstaka främmande ord, t. ex. Palmén, Eugène, Rhône; idé, patén, galèr, nièce, mystèr, dôm.
66. Paragraftecken (§) nyttjas för att beteckna smärre afdelningar i skrift (lagar, protokoll m. m.). Om två eller flere paragrafer afses, sättas vid hänvisningar ofta två paragraftecken.
67. Såsom hänvisnings- l. nottecken nyttjas stjerna l. asterisk (*), kors (†) och siffror.
»Om flere noter förekomma å samma sida, sättes vid den första en, vid den andra två, vid den tredje tre stjernor samt vid den fjerde ett, vid den femte två, och vid den sjette tre kors. Der i regeln flere noter förekomma å hvarje sida, användas dock hällre siffror som nottecken, hvarvid man å hvarje sida börjar med 1.» (J. G. Nordin).
En stjerna brukas derjämte för att beteckna »född». Ex. Erik Gustaf Geijer, * 1783.
Flere stjernor användas såsom minustecken i stället för tankstreck eller punkter. Ex. Dikter af O****. — I aftryck af handskrifter sättas stjernor eller punkter för att utmärka oläsliga ställen i texten. Jfr Punkt (53. 5).
Kors användes äfven för att beteckna »död» (adj. och partic.), t. ex. Johan Erik Rydqvist, † 1877, samt på grafvårdar m. m. såsom ett slags symbol för döden.
68. Omsägningstecken (:x: l. :,:) nyttjas för att beteckna omsägning eller omsjungning. Se t. ex. Svenska psalmboken 328 och 331.
69. Et-tecken (& = och) förekomma i en stor mängd namn på handelsfirmor samt i annonser om handelsvaror. Ex. Edqvist & Berglund (i st. f. »Edqvist och Berglund»). Norstedt & Söner. Deleen & Komp. (l. K:i). Öl & porter. — Stundom skrifves &c. = et cetera, men detta betecknas bättre med etc.
70. Förklaringstecken (ɔ: eller ɔ) utmärker, att en förklaring följer. Vid uppläsning kan det återgifvas med »det är», »det vill säga», »eller» o. s. v. Vanligen sättes förklaringstecknet, jämte förklaringen, inom parentes. Ex. Hela verlden (ɔ: hvarje sakkunnig) delar hans åsigt.
Detta tecken nyttjas sällan i svensk skrift.
71. Dito-tecken motsvarar »dito», »detsamma», »dersammastädes» (»ibidem») och sättes under ortnamn äfvensom någon gång under personnamn. Ex.
