Sida 31
gående vokalen är kort, t. ex. gläfsa, hyfsa, rufsa, tofs, doft (subst.), drift, dyft, kraft (subst.), klyfta, loft (subst.), luft, saft, stift, taft, toft.
Anm. Före s och t i staf-velser med lång vokal höres i detta fall mestadels v-ljud eller ett svagare /, t. ex. doft (af dof), gafs (af gifvà), Äa/8(-jung-fru), (till) hofs, kraft (af kräfva), ljuft, qvaft (af qväfvà), styft (af styf),
c. Inuti några främmande ord, t. ex. Afrika, alfabet, Amalfi, Delfi, elfenben, Eufrosyne, filosofi, kamfer, Potifar, profan, profet, profil, sfer, sfinx, skrofler, Sofia, stafett, staffli.
d. I låneord på -mf, -graf^ -sof och -strof samt i personnamn på -olf, t. ex. lymf (-kärl), nymf, skymf, triumf, trumf, fotograf, telegraf, typograf, filosof, teosof, katastrof; Adolf, Astolf, Brynolf, Fridolf, Ingolf, Rolf, Rudolf, Tjodolf. (Jfr graf, lof, sof, af sofva, half, kalf, tolf o. s. v. med r-ljud).
e. I orden chef, golf (vik), Josef, kalif, relief (uti. »-iäfE»), seraf, slejf (sleif), sylf (sylfid), welf samt, enligt mångas uttal, i namnen Alf, Alfhild, Elof, Fritjof, Olof.
Anm. I några få personnamn tecknas /-ljudet i slutet af ord med två /, t. ex. Kempff, Pfeiff, Wulff.
/. Långt /-ljud mellan två vokaler och i slutet af ord dubbel-tecknas, t. ex. roffa, straffa; biff, klaff, piff, puff, stoff, straff, stuff, tariff (icke »tarif»).
2. Med ph i några familjenamn, t. ex. Hadorph, Philip-son, Phraginén.
Anm. Förr tecknades /-ljudet med ph i en mängd låneord och namn, särskildt forngrekiska namn, hvilka nu mycket allmänt skrifvas med /, bl. a. Afrodite, amfibie, amfiteater, Delfi (Grek. Delfoi), delfin, Efraim, falang, fantasi. Farao, farmakolog, far^ makopé, Febus (Grek. Foibos, Lat. Phoebus), fenomen, Filemon, Filip, filisté, Filo, filolog, filosof, flegma, fonetik, fosfat, fo^or, fotograf, fysik, geografi, Jefta, Josef, Josefina, paragraf, Potifar, profet, sarkofag, telegraf, tyfus, Xenofon.
3. Med v i det tyska ordet von och det holländska van (framför namn) samt i några person-och ortnamn. Ex. von Düben, von Linné, von Vegesack (»fej-sack»), van der Hagen, Veit, Ver-steegh, Vogt, van Diemens land.
Om / och fv såsom tecken för r-ljud se V (32. 2 och 3).
20* G betecknar dels ^-ljudet, dels — ensamt eller jämte j — 7-ljudet samt i vissa fall Äs-ljudet och if/e-ljudet äfvensom — i förening med n {gn och ng) — dn^-ljudet.
(y-ljudet, som förekommer framför vissa konsonanter och framför de hårda vokalerna, skrifves alltid med g, t. ex, gata, glad, gnida, gro, bygga, hyggde, byggd, bygd, byggning, dugg, vigt (af vig).
Anm. 1. I det äldre språket förekommer ofta g, der nysvenskan har j, t. ex. »bögd») (böjd).
