Sida 97
- 91 -
artikeln. Ex. Den stränge fadern, Den fromma modem. Det ostyriga barnet. De lekande pojkarna.
3. I några fall har dock substantivet slutartikel, utan att någon denionstrativartikel förekommer, nämligen i ordförbindelser, som utgöra nomina propria, t. ex. Atlantiska oceanen. Fria konsternas akademi. Främre Indien, Förenta staterna. Götiska förbundet, Heliga landet, Hvita frun. Mindre Asien, N^a Sverige, Stilla oceanen. Svarta {Hvita, Röda) hafvet, samt i en stor mängd »stående uttryck», bl. a. bästa beviset, för första {andra, tredje o. s. v.) gången, första {andra, tredje o. s. v.) klassen {budet), gula febern, hela {halfva) dagen {natten, dygnet, våren, sommaren, staden, riket, verlden), i fria luften, (det står) i vida fältet, mesta parten, på fulla allvaret, rena sanningen, (han är) rätte mannen, rätta stället, sanna förhållandet, största delen, svenska språket, veka lifvet, yttersta domen, å ena {andra) sidan, Deremot: den bruna björnen, den milda luften, den smala vägen, det arma barnet, det söndrade riket, det svallande hafvet, de förenade rikena.
4. Vi^j substantiv, som föregås af participier i attributställning, hvilka hafva afseende på ett förut nämndt eller i det följande befintligt substantiv, nyttjas för att utmärka bestämd form hvarken fristående artikel eller slutartikel. Sådana participier äro bl. a.: anförd, angifven, antydd.
bemäld, bifogad, bilagd, följande, förbemäld, - hosföljande, nedan-skrif ven, nämnd, ofvanskrifven, ofvanstående, omstämd, sagd, sistliden. Ex. På förut anförda skäl (= på det förut anförda skälet 1. på de förut anförda skälen). Bilagda skrifvelse (= den bilagda skrifvelsen). På följande sida. Sistlidna vår,
5. Förliden har i dylika fall obestämd form. Ex. Förlidet år.
Anm. Förvexling af obestämd artikel och bestämd fristående artikel eger rum, om man skrifver t. ex. »Ett land, der upplysningstidens idéer djupast slogo rot, var Frankrike» i st. f. Det land, der . . .
82. Obestämda artlkelnt en, ett, utsättes ofta onödigt eller rent af oriktigt. Det bör heta: Han klädde sig till tiggare {icke »till en tiggare»); Genomträngd af heligt nit {icke »af ett heligt nit»); Göra sh^^ (icke »ett slut på»). Klädd som en tiggare och klädd som tiggare hafva olika betydelse. — Det bör heta: Militärdespotism orsakar alltid råhet {icke »En militärdespotism orsakar alltid en råhet»). Man bör säga falla offer för {icke »falla ett offer för»).
När ett substantiv, som betecknar stånd eller yrke, förekommer såsom predikat i v utan någon bestämning, bör det icke hafva obestämd artikel. Ex. A. är språkforskare, B. militär, och G. handlande. (Deremot: «D. är en utmärkt lärare»; »E. var en talare som få» ; »F. arbetar som en stackare»).
