Sida 171
nas stam), helsing {Helsingland), jute (= jyllänning; jfr Jutland), jämte (= jämtlänning), lapp {Lappland), mor (tilhörande det moriska folket), nerking {Nerike), polack (PoZcw), ryss 1. rysse {Ryssland), savojard {Savojen), skotte, sällan »skottlänning», {Skottland), skåning, spanior {Spanien), turk, vestgöte, värme (Fsv., = värmlänning), östgöte. Se Rydqvist, Sv. spr. 1. II. 344 o. f.
Jfr 45—48.
137. Adjektiviskaaflednings-findelser.
1. -äl och -SI. Dessa främmande ändelser forekomma i såväl adjektiv som substantiv (både fl?6n-kön och rfe-air>) få såsom första sammansättningsled ändeisen -ar, t. ex. elementär 6. elementarskola, okulär {okular) o. okular-besigtning, men äfven okulärglas.
2. Adjektivändelserna -ansk och -anisk nyttjas i några fall ömsevis i ett och samma ord, t. ex. germansk o. germanisk, ottomansk o. ottomanisk; men i allmänhet har den ena eller den andra bestämdt företräde eller är ensam i bruk, t. ex. afrikansk, amerikansk, anglikansk, korsikansk, mexikansk, siciliansk, venetiansk; organisk, satanisk,
I enstaka fall medföra dessa ändelser olika betydelser, t. ex. romansk o. romanisk,
3. -bar. När denna adjektivän-delse fogas till stammar af transitiva verb, har den »passiv natur». Ex. Säljbar, som kan säljas, tänkbar, som kan tänkas, valbar, som kan väljas. Jfr äfven .hörbar, märkbar, synbar, tänjbar o. d. Smittbar må för den skull ej, såsom ibland sker, nyttjas i bet. »smittosam (smittsam)», »som smittar», utan endast i bet. »som kan smittas».
Dyrbar är en vida bättre form än »kostbar».
Märkbar bör ej användas i bet. märklig.
Odlingsbar, som på senare tider ganska flitigt nyttjats, är lämpligare än »ett förr mer än
