Sida 50
- 44 -
(gästgi/varegård), gästgi/veri, vestgöte och östgöte samt sti i Kristian, Kristianopel, Kristianstad ro. fi. böra i vårdadt språk uttalas såsom de skrifvas. Ofta höres dock é^e-ljud i dessa ord.
Anm. 4. S och h uttalas, emot hufvudregeln, med sina egna ljud framför mjuka vokaler i åtskilliga ord. Se K (28, 2. B. Anm. 3).
86. Tje-ljüdet^ hvilket ej har något eget tecken, skrifves på följande sätt.
1. Med k framför len vokal i de flesta ord, bl. a. kedja, kemi, kil, Kina, kines, kyrka, kägla, kök.
Anm. 1. I en mängd främmande ord, bl. a. katekes, kemi, kerub, Kina, Mromanti, kirurg, tecknades fye-ljudet förr med ch, men detta skrifsätt är nu nästan öfvergifvet. Jfr 22 (sid. 32).
Anm. 2. Om ifc-ljud framför lena vokaler sö K (28. 1 och Anm. 2).
2. Med kj i orden kjol, kjortel, Kjula (socken) och (dal)-kjusa.
Anm. Fordom skrefs ofta kj äfven framför mjuka vokaler, t. ex. »kjärlek», »kjärna», »kjöra», och i många familjenamn förekommer i detta fall ännu kj, t. ex. Kjellander, Kjellberg, Kjellman.
3. Med tj i orden tjena, tjenst, tjock, tjog, tjuder, tjuf, tjuga, tjugo, tjur, tjusa (i äldre språket, ännu på 1700-talet, »kjusa»), tjuta (imperf. tjöt), tjäder, tjäle (vanligen, men ej historiskt riktigt, käle), tjära, tjärn (sjö)
samt i åtskilliga namn, t. ex. Tjodolf,Tjerneld, Tjörner; Tjäll-mo (socken), Tjärby,
4. Med ch i några namn, t. ex. Chapman, Chalmers, Chester, Chydenivs, Chytrceus; cherusker (ett folkslag), Chimborato.
5. Med c uti italienska ord, t. ex. cento, cicisbeo, voce (mezza voce, sotto voce).
87> Ing-IJndet, hvilket ej har eget tecken, skrifves på ne-dànnämnda sätt.
1. Med ng, i de flesta fall, t. ex. lungsot, släng, sång, ung, stinga, styng (bättre än »stygn»). Särskildt märkas de plurala parti-cipialformerna fångna, af få, gångna, af gå, sjungna, af sjunga, sprungna, af springa, stungna, af stinga, och tvungna, af tvinga (icke »fågna», »gågna», »sjugna», »sprugna» o. s. v.).
Anm. 1. Jiw^-ljudet i franska och engelska låneord, som mera allmänt förekomma, tecknas vanligen och bäst med -ng, t. ex. abandong, abonnemang, agre-mang, arrangemang, avertisse-mang, balkong, ballong, bassäng, battemang, battong (batong), bri-dong, buljong, celadong (1. cela-dön), chinjong, chäslong, diftong, divertissemang (1. -ment; se 6. Anm. 2), döbattang, evenemang, fallissemang, fripong, följetong, gueridong (1. geridong), jargong, kartong, komplimang, kordong, kupong, lavemang, linong, mankemang, maräng (Fr. »meringue»), momang (jfr moment), möblemang, pantalong, polisong, poäng (Fr. »point»), refräng, resonemang, salong, signalemang (1. -ment).
