Sida 64
- 58 -
Zaandam {icke »Zaardam»), Zaragoza, ' Zeeland (i Nederländerna), Zion, Zuiderzee, Zürich,
Åbenrå {Aabenraa; T.Apenrade),
Ålborg {Aalborg),
Ålesund {Aalesund),
Ålleberg,
Åmmeberg,
Århus {Aarhus)y
Årsta,
Östergötland {östgöte, östgötsk,
östgöta-), Österrike {österrikare, österrikisk; icke »österrikesk»).
48. Härledningar af och sammansättningar med person och ortnamn måste, hvad ljudbeteckningen vidkommer, i tillämpliga delar rätta sig efter stamorden. Ex. Böhmen, böhmare, böhmisk, eller Bömen, bömare, bömisk; Calviii, calvinsk; Cato, catonisk eller Kato, katonisk; Lucullus, lucullisk eller Lukullus, lukullisk; Luther, lutheran, lutherdom, luthersk {icke »luteran», »lutersk»); Waldenström, waldenströmian.
49. Afstafning.
1. I enkla ord skrifves en konsonant mellan två vokaler på den senare raden, och af två eller flere konsonanter mellan två vokaler föres den sista till den senare raden^ och de öfriga till den förra. Ex. by-ta, konung, sto-ja, vä-æa; bäf-va, långa, off-ra, vitt-na,
ünd. 1. Sk, sp, st och dr böra ej åtskiljas, utan föras tillsam-
mans på den senare raden, såvida icke s eller d äro dubbel-skrifna. Ex. a-ska, äl-ska, gäspa, ho-sta, hin-dra, men kyss-te, viss-te, blädd-ra, fladd-ra.
ünd. 2. I låneord pläga bok-stäfver, som tillsammans beteckna ett ljud, ej skiljas på olika rader. Ex. di-scipel, konvalescent, kraschan, ansjovis.
Anm. 1 Några skrifva n och g, när dessa i förening beteckna äng-Xjuå, tillsammans på den förra raden, således mång-a, ving-e.
Anm. 2. Vid Ijudstafvelse-delningen iakttages, att »till den föregående vokalen föras så många konsonantljud, som tillsammans kunna sluta ett oböjdt ord i språket.» Ex. ald-rig, hög-er, skyll-a, vänt-a.
Anm. 3. Vid fördelning efter grundstafvelse gäller det att skilja ordens stammar från böjnings- och afledningsändelser. Afstafning efter denna grundsats medför stora svårigheter i tillämpningen.
2. Sammansatta och samman-skrifna ord delas efter samman-sättningsdelama. Ex. Af-und, bolm-ört, för-ena, för-eviga, förinta, halsstarrig, in-i-från, här-om-dagen. Afledningsändelsen i
-aktig behandlas i detta fall såsom sammansättningsled.
Vid dylika ords fördelning på två rader undvike man att stycka sammansättningsdelarna. Ex./ör-orena {icke »f öro-ren a»), kyrkoherde {icke »kyr-koherde»), rättskemist {icke »rättske-mist»).
50. Stor begynnelsebokstaf {initial) nyttjas i följande fall.
